Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige och Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och så vardt beslutadt som borgfrun hade
sagt. Riddaren tillsporde derför sina män, »om de
ville följa honom till Randers, eller om der bland
dem fans någon, som enligt gårdsrätt och riddarsed
dessförinnan ville begära lön och orlof». Men alla
hans män stodo upp och tillsade honom ny tjenst
och trohet. En enda blef sittande. Det var en ung
man, riddarens egen systerson, Sven Tröst. Han var
den tappraste och raskaste på borgen och sin frände
tillgifven i alla stycken. Derföre förundrade sig alla
öfver honom, då han begärde orlof. Riddar Nils sjelf
blef icke minst förundrad, men systersonen fick sin
begäran bifallen och dertill både sadel och häst. Men
den samma dag, förrän afton kom,
han tjente sin herre allra bäst.
»Grefven han ut af vindögat såg,
han såg der de blanka spjuten,
»osäll jag denna gång till Danmark kom,
Nils Ebbesson håller härute!» –
De stötte på dörren med sköld och med spjut
att naglarne sprungo i stycken;
»är du här inne, du skallote man.
en skål jag dig nu tilldricke». –
»Icke så hafver jag slott eller borg
att gömma så rik en fånge:
I spåren nu icke de skarpa svärd,
så fast I låten dem gånga!»
Så togo de grefven den hårde våghals
allt uti sin gula lock,
så höggo de honom hans hufvud af,
allt öfver den sängestock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
