Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Magnus och de andlige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det derför rådligast vara att fly till en tid. Då kom
han till Alvastra kloster, som ligger i Linköpings
biskopsdöme,»
»Då han hade varit der något skifte öda bättre sig
betänkt, tog han till råd att fara hem till sitt
säte igen. Så kom han till jungfru Mariae och Sanct
Birgittas kloster i Vadstena och fick der spörja,
att konungens tjenare och vänner foro efter hans
lif. Dertill var vädret emot honom och han skulle
öfver Vetterns vatten, som långt och bredt är, och
han kunde ej komma deröfver för motvädrets skull.
Då han såg sig och sina tjenare stadde i så stor
våda, gjorde han ett löfte till S:t Helena i Sköfde,
hon som enkanneligen är Vestergötlands patrona[1],
och lofvade sammansätta en enkannelig historia till
Guds heder och hennes vördning, och då det lofvadt
var, då kom strax bör[2] efter hans vilja.»
»Kom han så till S:t Helenas kyrka i Sköfde
uppå Assumtionis Mariae-afton[3], och fullkomnade
dersammastädes den värdiga högtiden med all gudlighet,
såsom henne tillkom med all vördning.»
»När nu föresagde konung Magnus, som var uppå
Axevall, fick detta spörja, då kom han till honom,
och var nu vänder i en annan man och mycket bättre,
och beddes han om förlåtelse för det han honom emot
brutit hade. Sedan älskade de hvarandra inbördes
mycket innerligen.»
Om orsaken till missämjan med konungen få vi snart
tillfälle att tala, äfvensom om den öfverdrift,
som ligger i berättelsen angående de sju brödernes
död, som konung Magnus skulle anbefalt. Vi anse
oss emellertid böra ur denne biskop Bryniolfs
lefvernesbeskrifning anföra ytterligare några drag,
hvilka visserligen, när de upptecknades, hade för
afsigt att bevisa Bryniolfs rätt till kanonisation
och derför alltid sluta med ett underverk, men likväl
å en annan sida synnerligen bidraga att sprida ljus
öfver åtskilliga förhållanden i det enskilda och för
historien mera undangömda lifvet. Hvad åter sjelfva
underverken beträffar, kunna många af dem, om man så
vill, erhålla en naturlig förklaring.
Medan Bryniolf ännu var helt liten och med sina
föräldrar en gång befann sig på deras gård Hästhalla[4], hade hans fostermor eller amma velat förgifva
honom och hans syster. Systern dog, men Bryniolf,
som undgick döden, fick ifrån den tiden en olidlig
sjukdom. »Han led stor pina af mask» – säger
legenden – »i sin heliga maga, i alla sina daga.»
Men han bar sitt lidande med stort tålamad och ansåg
sjukdomen vara pålagd af Gud till hans eget bästa. Han
förkastade alla läkemedel, som bjödos honom, och när
maskarne som värst ansatte honom, åt han kornbröd.
Någon känsla af hat emot amman uppstod aldrig i
Bryniolfs sinne. Lagman Algot och hans husfru Märta
voro mycket gudeliga efter tidens begrepp och hade
genom rika gåfvor bevisat sin kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
