Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik XI Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På hvilken punkt af Finlands kust landstigningen
skedde, känner man ej. Den äldre åsigten att det var
på vestra kusten i närheten af Vasa, der jarlen till
skydd mot hedningarna skall hafva uppbyggt Korsholms
slott, har föga sannolikhet för sig. Mer troligt är,
att den svenska flottan tog landfäste på södra kusten,
der som först kristen församling och svenskt välde
grundades af Erik den helige. Härifrån hade jarlen en
säker utgångspunkt och härifrån kunde han, förstärkt
med de kristna i Finland, med mera hopp om framgång
utföra sitt värf. Då det var Tavasterna, som tåget
gälde, synes äfven denna omständighet tala för en
landstigning på södra kusten, enär besvärligheterna
och hindren voro vida mindre att härifrån intränga
i deras land, än om han vester ifrån framryckt.
Inga särskilda händelser äro emellertid till oss
bevarade från detta tåg. Jarlen hade framgång och
vann seger både för Gud och för Sverige – det är
öfver hufvud det enda vi derom veta. Kristendomen
stadfästades i följd af denna jarlens framgång och
dess bekännare ökades med alla, som ej ville offra
sitt lif för sin gamla hedniska tro. Ty jarlen for
fram med svärdet i hand; kristendom eller död –
det var dessas, liksom hvarje annan korsfarares,
valspråk. Kristendomen blef väl derefter, men det
närmaste målet vans dock, nämligen fred för den
kristna befolkningen i Finland och ett utvidgadt
område af den svenske konungens välde.
Tavasternes land underlades Sveriges krona, och
till betryggande af den gjorda eröfringen uppbyggde
Birger der en borg, som kallades Tavastaborg eller
Tavastehus.
Så långt hade Birger kommit med sitt företag, då bud
kom från Sverige, som gjorde slut på detsamma och
förmådde honom att skyndsamligen resa hem. Han hade
då varit hemifrån vid pass ett halft år.
Kyndelsmessodagen den 2 Februari 1250 dog konung
Erik Eriksson. Det var tidenderna om konungens död,
som hemkallade jarlen.
Vi hafva redan talat om konung Erik, hvad häfderna
hafva åt oss bevarat, så väl i afseende på hans yttre
som hans inre egenskaper. Han kallades i följd af sitt
läspande uttal Erik läspe, men att den läspande
och halte konungen oaktadt dessa lyten var älskad
af sitt folk, derom vittna de få öfverlemningar från
den tiden, som vi ega i behåll.
Hvarest konung Erik dog och af hvilken orsak, känna
vi icke med visshet. En lybsk krönika säger, att det
var på Gotland och att konungen var stadd på resa
genom sitt land.
Älskad var konung Erik enligt de gamla urkunderna af
folket, men föga lärer han väl hafva befattat sig med
landstyrelsen. Ulf jarl Fasi var, så länge han lefde,
den mest rådande mannen i Svea rike, och Birger Jarl
efter honom. I följd af sin svårighet att tala var
konung Erik mycket fåmält och lät för jemnan andra
tala för sig på tingen.
I den härligaste trakt i Vestergötland, der sjöar,
fält, höjder och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
