Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Vid seklets slut. Skulptur och arkitektur - 9. Gustav Wickman, Ferdinand Boberg - 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bland hans större byggen från det nya seklets första skede torde Thielska
galleriet - som ett utsökt smycke insatt i Djurgårdens lummiga grönska - och
den lilla bysantinska Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden ge de mest personliga
uttryck för hans fantasi och skönhetssökande. Ungefär samtidigt med den
sistnämnda byggde Wickman 1919 kyrkan i Kiruna i träkonstruktion.
Alltifrån ungdomen hade Boberg idkat etsningens konst. Hans
arkitekturmotiv - Chartres, Toledo, Uppsala - gå närmast i Häggs riktning, likväl
mjukare och mera flott hållna än dennes praktblad. På äldre dagar började han
i teckningar ge en inventering av vad Sverige bevarat av byggnadsminnen. I
1,200 stora kolteckningar har han skildrat stockholmska palats och kåkar,
hamnar och gränder, dessutom herrgårdar och bondgårdar landet runt, bruk och
gruvor i Bergslagen. I denna samling har han givit en kulturellt och konstnärligt
oskattbar rundbild, en ny Suecia antiqua et bodierna.
<CENTER>10.</CENTER>
Spådomarna att den svenska arkitekturen skulle försvagas och gå under genom
undervisningens omorganisation - Scholander var ej den enda, som spådde att
den tekniska förkursen skulle pina all individualitet ur eleverna - ha visat sig
helt och hållet ogrundade. Tvärtom gåvo de Ökade fackvetenskapliga förstudierna
en fast och säker grund för arkitekternas verksamhet. Den materiellt praktiska
grundläggning, som Tekniska högskolan gav, fick vid Konstakademien, så att
säga, sin estetiska överbyggnad.
Avdelningen för byggnadskonst vid Tekniska skolan leddes efter Gellerstedt
av Isaeus och efter dennes död 1890 av Clason. Vid Konstakademien var
Grundström en kunnig och nitisk lärare.
Jämte de här omnämnda målsmännen för sekelslutets svenska arkitektur
verkade under denna övergångstid många andra, äldre och yngre förmågor, och
1890-talet och åren omkring sekelskiftet medförde många byggnadsföretag av
värde och intresse.
I Stockholm byggdes kyrkor, kapell och församlingshus av Erik Lallerstedt,
G. Hermansson, G. Lindgren, Agi Lindegren (Gustav Vasakyrkan), skolor av Georg Nilsson (Adolf Fredriks folkskola) m. fl., kaserner av Erik Josephson (Hästgardets kasern i Stockholm i svensk barock, mycket verkningsfull),
bankbyggnader av densamme (Industribankens hus i gotik vid Munkbron), av Aron
Johansson (Stockholms sparbank, florentinsk stil) m. fl., vårdanstalter av Fr.
Lilljekvist (Danviks hem), affärshus med stomme av granit och med
järnkonstruktion av E. Stenhammar (Centralpalatset) och J. Laurentz, hotellbyggnader
i Stockholms skärgård av Erik Josephson (Saltsjöbaden), Lallerstedt (Vaxholm), badanstalter av W. Klemming (Centralbadet i Stockholm). I Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
