Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Vid seklets slut. Skulptur och arkitektur - 7. 1880-talets unga genombrottsmän: Carl Möller, Gustaf Clason, Ludvig Peterson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490 GEORG NORDENSVAN
Möllers administrativa förmåga gjorde sig snart gällande, i konflikterna var han
vänsterpartiets klaraste huvud och i överintendentsämbetet blev han självskriveri
tronarvinge. Bland hans byggnadsverk äro Johannes folkskola (1890), som
förenade enkelhet i form och linjer med frihet från banalitet och ej saknade ett drag
av fantasi, och från de närmast följande åren den lilla livligt komponerade
Gustav Adolfskyrkan och Arbetarinstitutets nybyggnad helt nära Klara kyrka, där
den lilla fasaden med osökt klarhet anger byggnadens inre. Ett efemärt verk
av stor förtjänst var hans planläggande1 av den skandinaviska utställningen i
Stockholm 1897, där han var byggnadschef.
Efter Zettervall, som avgick detta år, blev Gellerstedt överintendent. 1904 blev
Möller dennes efterträdare.
Clason hade skyndat hem, ivrig att få utföra sina planer. Till en början
gällde det att få utföra Biinsowska huset i äkta material, kalksten och tegel. Och
det lyckades Clason att praktiskt lösa denna uppgift, som gav signal till en
revolution i uppsvensk byggnadskonst.
Biinsowska huset vid Strandvägen var ett omfattande monumentalt palats i
Frans Irsstil, måleriskt livligt i linjer och detaljer. En nyhet var att fönsterna
till läge och storlek lämpades efter de olika rummens fordringar.
Näst efter detta storbygge följde Östermalms saluhall - i samarbete med
Salin. Åter ett försök att lämpa en historisk stil för en modern uppgift. Saluhallen
hölls i norditaliensk tegelstil - hörnkupolen och glasöverbyggnaden vilja ej
rätt samsas med tegelmurarnas historiska former.
Clasons fortsatta verksamhet leder steg för steg från hans ungdoms
kosmopolitiska sökande till svensk karaktär. Den avspeglar tidens gång och själv blir
han en av smakens ledare.
Sökandet tillbaka till gångna tiders och till olika länders former väckte
intresse även för de svenska. På inhemsk byggnadstradition hade visserligen Brunius
byggt sin hela verksamhet, och någon frukt hade tvivelsutan hans läror burit. Men
den nordiska stil - mest träbyggnadsstil - som gjort sig gällande på Karl XV:s
tid, var mera norsk än svensk och visade föga livskraft. Scholander spred
genom sina akvareller intresse för gamla svenska byggnadsminnen, och Clason
har framhållit Gellerstedts förtjänst att hänvisa sina elever i Tekniska skolan till
att studera svenska slott och kyrkor, portaler och ornament, ’"urkällor för god
fosterländsk byggnadskonst". De unga arkitekterna hade börjat göra
upptäcktsfärder i gamla Stockholm och i andra städer: Visby, Vadstena och Kalmar.
Den nationella andans uppryckning på 1890-talet medförde sökande till det
svenska stilarvet i konst och konstindustri.
Den första byggnad av svensk karaktär i Clasons verksamhet är ett hus
Österlånggatan 14, i gammal Stockholmsstil, utsökt inställt i sin miljö pockar det ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
