Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Vid seklets slut. Skulptur och arkitektur - 4. Arkitekturen: Helgo Zettervall överintendent, Uppsala domkyrkas restauration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 GEORG NORDENSVAN
bergs teckning för Sueciaverket, då de små tornspirorna revos och takresningen
tillplattades. I mitten av 1700-talet hade dessutom Hårleman ställt ett högt
fyrkantigt torn i barock framför västfasaden och skylt denna. Men kyrkans härliga
inre hade blivit behandlat med försiktighet och aktsamhet. Dardel nämner, att
han 1869 uppdragit åt Scholander att göra ritning till det gotiska torn, som
staden ville uppföra till domkyrkans prydnad, men att Scholander ohågad
föreslagit Zettervall i sitt ställe. Zettervall ombyggde mycket riktigt barocktornet i
gotik, torrt och schablonmässigt.
Av hans restaurationsförslag för Klara kyrka i Stockholm utfördes endast det
höga, smidigt formade götiska tornet.
Zettervalls verksamhet som kyrkoombyggare hindrade honom ej från att bygga
nytt och detta i en i vårt samhälle mindre vanlig omfattning. Förutom en mängd
nya kyrkor på landsbygden äro bland hans verk på detta område
Allhelgona-kyrkan i Lund - påbörjad 1877 - Matteuskyrkan i Norrköping - börjad
1887 - och Oskar Fredrikskyrkan i Göteborg 1889, alla tre i gotik, den
sistnämnda med fintligt användande av den ojämna terrängen. På många områden
av profan byggnadskonst var han därjämte allt fortfarande rastlöst verksam:
slott, herresäten och villor, skolor - Norra latinläroverket i Stockholm, börjat
1876 - hyreshus i Stockholm, bland dessa under åttiotalet Sörensenska och
Palmeska husens fasader, båda på Blasieholmen, andra på det nya Östermalm.
Om hans arkitektur yttrade, medan han ännu kvarstod som överintendent, en
av det näst följande släktledets främste arkitekter, Gustav Clason:1
"I alla dessa kyrkor och profanbyggnader möta vi städse en hurtig, dådlysten
ande, som gärna vågar sig ut på nya både konstruktiva och dekorativa
experiment utan minsta vacklande men med en säkerhet i fråga om medlen och en
klarhet och fördomsfrihet i uppfattningen av målet, som äro beundransvärda,
och som måste verka hänförande på var och en, som icke är känslig för
detalj-bildningens hårdhet och stelhet. Hans byggnader hava icke Scholanders graciösa,
förnäma rörelser, de verka senfulla, kraftmedvetna, utmanande."
Orädd, verkningslysten, våghalsig var han de dristiga uppslagens man. Hans
arkitektur bröt ut över gränserna för Scholanders skönhetsvärld, där antik och
renässans voro utgångspunkt och grundval för modern byggnadskonst och där
formspråket var genomarbetat i stilrenhet, lugn och regelmässighet. Zettervall
fann gotik, Frans I:s stil, nederländsk renässans och barock erbjuda mera givande
utgångspunkter för moderna byggnadsverk än han funnit i de klassiska idealen.
I sina egna verk sökte han målerisk gruppering, dristighet i plananordning,
kraftig och livlig form, djärvhet och konsekvens i konstruktion. Och naturligtvis
ivrade han för äkta material. Liksom många andra arkitekter tvangs han vid vissa
1 I "Överblick över byggnadsverksamheten i Sverige under de sista 25 åren". I Teknisk
tidskrift 1896.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
