Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. 1890-talet. Konstvård och konstpolitik - 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 GEORG NORDENSVAN
Den sista paragrafen i den nya stadgan innehåller nya bestämmelser.
Paragrafen lyder i sirlig protokollstil: "Skulle i särskilt fall inköpsnämnden anse
önskvärt, att åtgärder vidtagas för utrönande, huruvida något å ort utom
Stockholm befintligt arbete av levande svensk konstnär bör föreslås till inlösen för
statens räkning, äger nämnden att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till de
bestämmelser, som anses för ändamålet erforderliga." Med andra ord: nämnden
eller ett par delegerade ha rätt att i museets ärenden göra forskningsresor till
"orter utom Stockholm". Här öppnas utsikt till nya tider.
Tyvärr vägde emot denna förbättring av reglementet en uppenbar försämring,
en ny förordning, som alls ej antydes i kommitterades till regeringen avlämnade
förslag. Vid inköpsnämndens ordinarie sammanträde skall enligt denna
förord-ning enkel röstövervikt gälla vid omröstning, vid extra sammanträden däremot
fordras två tredjedels övervikt av avgivna röster. I praktiken medförde denna
föreskrift att vid inköp på Svenska konstnärernas förenings utställningar gällde enkel,
men på förbundets eller på privata utställningar kvalificerad majoritet.
Mannamån, satt i system. Den rättsvidriga bestämmelsen väckte mycken ond blod. Den
förblev rådande intill 1906.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>