- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / II. Från Karl XV till sekelslutet /
316

(1925-1928) Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. 1890-talet. Konstvård och konstpolitik - 1. Konstnärsschism och fredsförsök

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

x.

1890-TALET. KONSTVÅRD OCH
KONSTPOLITIK.

1.

Opponentrörelsen hade medfört uppryckning av utställningsväsendet i
Stockholm, hade hos allmänheten väckt intresse för konstverksamheten och dragit våra
konstförhållanden under diskussion.

Schismen inom konstnärslägret hade vid nittiotalets inbrott varat i fem år och
någon ljusning kunde ännu ej skönjas. Det nya årtiondet medförde i själva
verket skärpning av striden, nya svårigheter, ny partigruppering och ökat trassel.1

Inom oppositionspartiet fanns allt fortfarande en stridslysten och en fredlig
grupp. Konstnärsförbundets parisfraktion, som såg konflikten på avstånd, ivrade
för fortsatt krigstillstånd mot akademien, för oböjligt fasthållande vid den valda
ståndpunkten och för avböjande av alla förhandlingar och kompromisser med
fienden, medan inom förbundets stockholmsgrupp arbetades för utjämning av
tvistepunkterna och slut på den lönlösa ordväxlingen. Det fanns dock önskemål,
som konstens idkare och vänner oberoende av partiståndpunkt borde kunna enas
om. Exempelvis till en början om åstadkommande av en rymlig
utställningslokal i huvudstaden.

Saknaden av en dylik hade sedan långt tillbaka ofta blivit påpekad.

En av anklagelsepunkterna mot akademien hade gällt dess år efter år
upprepade "försummelser i fråga om skyldigheten att anordna utställningar".2
Akademien hade skyllt på lokala svårigheter, de salar i den gamla byggnaden,
som plägat upplåtas för utställningar, behövdes för skolorna.

Opponenterna hade i sin skrivelse 1885 utan att ingå på lokalfrågan begärt,
att akademien årligen skulle föranstalta "en skandinavisk konstutställning".

1 Konstnärsförbundets historia är ännu oskriven och kan ej skrivas, så länge grundvillkoren
för en framställning saknas. Konstnärsförbundets arkiv tycks ha varit fullkomligt obesmittat
av utomståendes nyfikenhet. Dess årsberättelser föreligga i tryck, likväl, som det förefaller,
med luckor i serien -. åtminstone saknas i Kungl. Bibliotekets samling, som inledes med
berättelsen för år 1888, redogörelser för år 1889 samt för åren 1893-98. De, som där finnas
att tillgå, äro skäligen ofullständiga i sina uppgifter, exempelvis får man endast av
årsberättelsernas underskrifter veta, vilka personer som vid olika tidpunkter varit samfundets ordförande
och sekreterare. Några av årsberättelserna äro ytterst summariskt hållna, andra däremot äro
aktstycken, som gott belysa inom styrelsen rådande synpunkter.

2 L. Looström i "Minne över... frih. Johan Nordenfalk" 1909.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/2/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free