Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Svenska parisare, 1870-talet - 6. Gustav Cederström, Nils Forsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Där slog han skulpturen ur hågen och fick plats på Bonnats elevateljé. Efter två
år ansåg honom läraren vara en av de främsta eleverna, en ung man, som, om
han finge i lugn fortsätta sina studier,
sannolikt skulle bli en utmärkt artist och göra
heder åt sitt fosterland.1 Han fick nu en
välgörare i en göteborgsmagnat. Men
fransktyska kriget avbröt hans studier. Han blev
då sjukvårdssoldat och deltog som sådan i
Paris’ försvar, stod mer än en gång i
kulregnet och tjänade dag och natt i
ambulansbarackerna.
Och då denna tid av fasa och hjältemod
var över, då han repat sig efter kropps- och
själsansträngningarna, då började åter ett
liv i strävsamt arbete - kopiering i
Versailles eller Louvre, någon gång beställning
på ett porträtt, under vilan efter arbetet
tankar och planer på att måla något av
det stycke historia, han sett med egna
ögon.
Under 1870-talet målade han endast en tavla, som väckte uppmärksamhet:
""Akrobatfamilj inför cirkusdirektören".
Tavlan visar ett stycke modernt slavliv. En impressario av skäligen tvetydigt
utseende är i färd med att bjuda ut en akrobatfamilj åt en cirkusdirektör. Barnen
vänta på sin tur att få visa vad de lärt, en utsvulten pojke är som bäst framme
och viker sig dubbel.
Det hela är målat så som motivets art föreskrev, att det borde målas, med
brutal realism, utan spår av sentimentalitet, mustigt och kraftigt.
"Akrobatfamiljen" förekom på världsutställningen 1878, varefter målarens
mecenat skänkte tavlan till Göteborgs museum.2 I Paris såg man knappast andra
alster av Forsbergs pensel än ett och annat porträtt på salongen. Först tio år efter
"Akrobatfamiljen" stod hans nästa större arbete färdigt - det var "En hjältes
död".
1 Detta Bonnats uttryck om Forsberg daterar sig från juni 1869.
3 Uppgiften att "Akrobatfamiljen" blivit refuserad vid salongen, senast upprepad av
F. U. Wrangel i hans "Minnen" - där med orätt årtal 1887 - fordrar ett beriktigande.
Att tavlan ej fick utställas på salongen 1877 berodde på, att ett lagförslag med förbud mot
minderårigas uppträdande på gycklarbanan då förelåg men var oavgjort. Tavlan kunde
betraktas som ett agitationsnummer i frågan. Då den ett år senare utställdes - signerad 1878 -
kallades den "Les saltimbanques avant la loi Talon".
Nils Forsberg.
Foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
