Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. I Sverige, 1870-talet - 6. Helgo Zettervall, Lunds domkyrkas restaurering - Klaes Grundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 GEORG NORDENSVAN
nadsskolan Grundström, som även var biträde på Zettervalls ritkontor. Zettervall
utarbetade därefter sitt förslag till kyrkans restaurerande, och vid slutet av
följande år förelåg detta förslag i fullbordat skick. Det gillades av Uppsala
domkapitel och insändes till "ämbetet".
På akademiens utställning 1875 fick allmänheten se dessa ritningar. De väckte
stor överraskning. Den gamla domkyrkan var ej att känna igen, dess yttre hade
undergått "en nästan fullständig omstöpning".1 Med utgångspunkt i dess
franska planläggning hade Zettervall genomfört kyrkan i nordfransk karaktär,
med hög resning och följdriktigt betonande av de vertikala linjerna, en elegant
gotikkyrka - i tegelstruktur visserligen, med smidiga former, rik utstyrsel,
genomfört strävsystem, himmelssträvande tornspiror.
Invändningar lågo nära till hands. Eichhorn utdömde2 omedelbart förslagets
utgångspunkter, framhöll att det vid lösandet av en dylik uppgift gällde att välja
mellan två grundsynpunkter, den historiska och den stilistiska, och uttalade redan
nu det ogillande av Zettervalls restaurationsprinciper, som sedan mångfaldiga
gånger blivit upprepat.
I juli gav Scholander sitt uttalande. Han fann förslaget vara uppgjort "med
konstnärlig fantasi och känsla, storartat och i många fall anslående". Han ville
vara med om bortrensandet av flertalet på 1700-talet vidtagna ändringar och
tillsatser, som avvika från kyrkans stil. Men han förordade ett mindre radikalt
ombyggande med hänsyn till det faktum, att kyrkan aldrig blivit uppförd enligt
den ursprungliga planen, och han ogillade detaljrikedomen i Zettervalls fasader.
Mot dennes avsikt att använda cement som material opponerade han sig särskilt.
Slutklämmen blev, att förslaget "kan i nuvarande skick icke förordas till
antagande".
Ämbetet nöjde sig ej med att avgiva detta avböjande uttalande, det framställde
därjämte vissa önskemål för en framtida restaurering och
belyste dessa önskemål genom att till sitt utlåtande foga ett
skisserat motförslag, uppgjort av Grundström.
Zettervall blev förtörnad, försvarade sitt förslag - även förslaget att använda
cement i stället för huggen sten - och utdömde sitt f. d. biträdes oförsynta
tilltag att uppträda som hans medtävlare. Grundström försvarade sig i sin
ordning, sin skiss hade han uppgjort oombedd och utan påverkan från något håll,
och han hade vid utarbetande av denna skiss noggrant följt sitt första utkast,
som daterade sig från 1873, då han uppmätte kyrkan.
I mars 1876 inlämnade Zettervall ett betydligt modifierat förslag, tornen voro
lägre än de förut föreslagna, spirornas utsirning förenklad etc. Men Scholander
fann, att han även i detta projekt "rumlat alltför obesvärat och gjort en ny
kyrka utan avseende på det historiska, som kan bibehållas" - detta enligt
Scholanders uttryck i brev till Grundström 20 mars 1877. Grundström studerade då
1 Nybloms uttryck. - 2 I en anonym artikel i Nya Dagligt Allehanda l maj.
Klaes Grundström,
f. 1844, d. 1925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
