Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. I Sverige, 1870-talet - 5. Arkitekter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är, att det ej är uppfört i äkta material. Alla de nämnda byggnaderna äro hållna
i murputs. Någon detalj i huggen sten kan förekomma: kolonner i Bolinderska
husets rika utsirning, en portomfattning i marmor i Riksbiblioteket, där även
små dekorativa prydnader i järn äro smakfullt inplacerade.
Ett nytt inslag medförde dock denna tidpunkt. Tegelbygget - med bart tegel
utan betäckning av murbruk - trängde nu in i stockholmsarkitekturen. I södra
och västra Sverige var tegelbygget intet nytt. Det hade sedan några årtionden
tillbaka blivit använt av Brunius och av dennes efterföljare, av Strömberg, Gegerfelt,
Edelsvärd, Westerberg, Langlet. Men i Stockholm hade bart tegel blivit använt
endast i ytterst enstaka fall, exempelvis i Bloms byggen av romantisk karaktär
- Blom föredrog likväl murputs med tegelimitation (Kastellet,
Kanoniärkasernen).
Ett par försök med bart tegel gjordes nu i tillbyggnader till ett par gamla
stockholmshus, i Riddarhusets strandpaviljonger och i Petersenska husets nya
del. De båda riddarhuspaviljongernas utseende var från början fastslaget, de
funnos på Jean de la Vallées ritningar till komplexet och uppfördes i enlighet
med dennes avsikt, endast något utvidgade, av Edelsvärd. Även materialet -
tegel med prydnader av sandsten - var bestämt av huvudbyggnaden. I den
samtidigt utförda tillbyggnaden av Petersenska huset - av Söderlund - spelade
dylik pietetshänsyn ingen roll. Komplexets ursprungliga plan med en trång gård,
omsluten av lägre flyglar, uppoffrades. Tillbyggnaden anpassar sig visserligen
efter det gamla gavelhuset, men den har sin egen tids karaktär och söker ej visa
sig äldre än den är. Hela komplexet hölls nu i bart tegel, såväl huvudbyggnaden
som flyglarna hade förut varit vitrappade.
Det moderna tegelbygget i Stockholm inleddes med Centraltryckeriet, 1874 av
Jacobsson, som även blev upphovsman till Skandinaviska kreditbolagets hus vid
Storkyrkobrinken 1876. I så monumental dräkt som den sistnämnda hade dittills
ingen affärsbyggnad i Stockholm stoltserat. Dess fasadtyp - tegel med rik
prydnad i terrakotta och med stora kolonner av polerad granit mellan
huvudvåningens breda bågf önster, det hela tungt och massivt - var också en nyhet
för Stockholm.
Även i monumentalarkitekturen i östra Sverige gjorde nu teglet sin insats. Till
en början i Uppsala universitetshus.
Den tävlan, som ägde rum 1877, blev snart sagt en mönstring av de unga
arkitekternas ståndpunkt. De tävlande voro 11, bland dem Adler, Oskar Erikson,
Grundström, Holmgren, Isaeus, Liljeström, Adrian Peterson, Zettervall.
Scholander överlät åt Haverman att jämte Dahl och Jacobsson bedöma de
inkomna ritningarna och fann resultatet fullt motsvara sin egen uppfattning.
Holmgren blev segrare i tävlingen. N:r 2 blev Liljeström, f. d. akademielev.
I brev till Grundström yttrade Scholander, att Liljeström säkert skulle ha blivit
n:r l, "hade han ej slarvat. Hans planidé var utan jämförelse bäst av alla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
