Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. I Sverige, 1870-talet - 4. Reformer inom akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I SVERIGE, 1870-TALET
141
akademien att skolorna för byggnadskonstens principer och för praktisk
byggnadskonst skulle överflyttas till Teknologiska institutet men den högre
byggnadsskolan jämte kursen i ornamentsritning bibehållas vid akademien.
Mot denna reform ställde sig Scholander absolut ovillig. Den var för honom
en principfråga av största betydelse, frågan om, huruvida arkitekturen skulle
betraktas som konst eller som "bara byggmästaryrke". Han fruktade att, om
denna reform genomfördes, flertalet av de studerande skulle nöja sig med den
tekniska kursen och strunta i att fullfölja sin utbildning i den högre skolan.
Principskolan på 1870-talet.
Teckning av V. Andrén.
Följden skulle bli den, att ledningen av byggnadsverksamheten skulle övergå från
konstnärer till ingenjörer.
Scholander hyste ingen motvilja mot moderna konstruktionsformer och modern
teknik. Och självfallet är, att han ej opponerade sig mot krav på kunskap hos
arkitekterna i praktisk byggnadskonst. Tvärtom: "Allt estetiserande och
funderande rörande arkitekter och deras rätta uppfostran är av noll och intet värde,
om de ej få bygga", yttrade han i ett brev, där han framlade sin ståndpunkt i den
stora reformfrågan.1 Men teknik och konstruktion finge ej bli huvudsak: "Ve
den arkitekt, som skall lösa arkitektoniska problem och står okunnig i form-
1 I det här ovan citerade brevet till C. G. Estlander l jan. 1879. Brevet tryckt i Scholanders
Skrifter, del III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
