- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / II. Från Karl XV till sekelslutet /
70

(1925-1928) Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Karl XV:s tid. Konstnärer och konstverk - 5

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70 GEORG NORDENSVAN

att därmed fylla lediga stunder, och för honom var den en sällskapslek att roa
eller smått reta goda vänner och väninnor med.

Hans parisiska teckningar påminna om Constantin Guys. I de träffsäkra, rappa
dragen är han ofta överraskande modern.

I de stora studiebladen, förarbeten till hans målningar, är teckningen säker
och kraftfull, magistral och monumental.

Han har klart för sig att hans konstnärskap börjat tvina. Han trivs inte i
Stockholmsluften. Han skyller på klimatet - att behöva elda i juni kan inte
värma upp en människa, skriver han våren 1861. Det är i själva verket till ett
konstnärligt varmare luftstreck han längtar. Han saknar luft under vingarna,
saknar sporrande impulser. Han fullbordar nu på beställning porträttet av
Karl XV i frimurardräkt för riddarsalen på Ulriksdal - den ståtlige monarken
är iklädd gult kyller med bred purpurröd bård och vit mantel över axlarna. En
ytlig bravurmålning. Han finner själv, att "det är dåligt, som allt vad jag gjort
på senare tider - utom min Höbärgning, som jag tror kommer att bli dräglig".1

Han funderar på att resa till Spanien på ett år, skriver skämtsamt om de
1,000 och 3 men tror allvarligt på goda resultat av dylik omplantering i
stimulerande luft.

Resan blir verklighet, om den också ej blir årslång. Han åtager sig att ledsaga
en högadlig yngling på en tur till södern,2 och han har av konung Karl fått
i yppdrag att måla ett porträtt av bejen i Tunis.

Från stationerna under resan sänder han glada rapporter till Scholander. Först
om landsmännen i Dusseldorf: "D’Uncker hade undermålat samma pajas, som
har tandvärk, och samma käring, som utför taskspelarkonster, Wallander hade
undermålat samma humleskörd i Vingåker och samma Fredmans epistel. Rikedom
på idéer tycks icke tynga någon. Jernberg hade påbörjat en bra tavla, Eine
Kermesse, och slutat ett stilleben, alldeles mästerligt målat."

I Spanien blir han ung på nytt.

"Vilka trasor, vilka modeller!" utbrister han. "Det är för skönt för att
lättsinnigt skisseras. Hellre intet annat än ett stort minne härifrån än några skisserade
chicfigurer." Liksom Egron Lundgren förundrar han sig över, att de spanska
målarna ej bry sig om att måla sitt eget folk, sina utsökta typer.

På våren 1862 bär det under mångfaldiga hinder och motigheter av till
Cagliari och därifrån till Tunis, som. i breven kallas "ett kuriöst minnesblad i
min levnads album". Bejens porträtt målas, något ’portrait d’åme’ åstadkommer
han ej av sin modell, en blekfet exotisk typ i röd fez, guldsmidd uniform med
Vasaordens breda knallgröna storkorsband som högsta färg. Till belöning fick

1 Brev till Arsenius 26 april och 29 sept. 1861. - 2 Den flerstädes återkommande
uppgiften, att det var Georg von Rosen, han ledsagade till södern, är missvisande. Rosen vistades
denna vinter vid akademien i Weimar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/2/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free