Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Karl XV:s tid. Konstvård och konstvårdare - 8. Arkitektur och arkitekter - Emil Langlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Emil Langlet, f. 1824, d. 1898.
Emil Langlet var endast 8 år yngre än Scholander och hade bakom sig en långvarig lärotid: akademien (under Nyström), École des beaux-arts, Italien. Scholander fann hans studier ensidiga. Langlet hade i Italien försummat att studera den utvecklade renässansen, hade i stället kastat sig på "halvråa medeltidslämningar och står där nu med sin horribla
arkitektur och sin oförmåga att rita en profil".1
Han hade dock grundliga insikter i byggnadskonstens teknik, var en spekulativt och originellt anlagd man.
Han utgick från den åsikt, att det är mera berättigat att taga materialets estetiska
fordringar till utgångspunkt för ett byggnadsverk än att hålla detta i den ena eller
andra historiskt givna stilen. Enligt denna grundsats byggde han 1861-66 Stortingshuset i Kristiania - originellt i planläggningen, de olika lokalernas fördelning klart angiven i det yttre, som dominerande mittparti den runda sessionssalen, övriga lokaler i två något lägre, framskjutande flyglar. Det hela saknar monumental hållning.
Fornkristna kupolkyrkor i Italien hade givit honom
E. V. Langlet. Paulikyrkan i Malmö.
uppslaget till en efter praktiska fordringar lämpad norm för kyrkobyggnader.
I centralkyrkan fann han en form, lämpad för protestantisk gudstjänst, där det i
första rummet gäller att samla åhörarna omkring predikanten, så att alla kunna
se och höra denne.
1857 utställde han i Kristiania ritningar till domkyrka efter detta system.
Han varierade sedan typen utan att frångå sin grundidé. I det yttre använde
han romanska former, exempelvis i de båda i Malmö uppförda kyrkorna Caroli
(i kvadratisk form med fyra utbyggnader) och Pauli (sexkantig med många
små torn). Hans uppslag väckte stort uppseende men långtifrån odelat bifall.
Att dessa byggnader ej voro hållna i erkänd kyrkostil påpekade Överintendents-
1 Brev till C. Grundström 27 jan. 1879.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
