Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Karl XV:s tid. Konstvård och konstvårdare - 4. Karl XV konstlivets centralgestalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ateljéer fick akademien rätt att hyra och första våningen uppläts åt
Konstföreningen, som ingått som aktieägare i företaget.
Uppslaget till Nationalmuseets invigning med en skandinavisk konstutställning
blev hans nästa inlägg av betydelse. 1867 ordnade han svenska konstavdelningen
på världsutställningen i Paris, stannade där som jurymedlem och lyckades utverka
medaljer av tredje klassen åt Fagerlin och Edv. Bergh. Om dylikt medaljfrieri
hade vi förut ej hört talas - det ingick snart i tidens vanor.
Det som ej lyckades Dardel var att få till stånd ett Konstindustrimuseum med
egen byggnad i Stockholm. En slöjdsamling grundades visserligen och bildade
sedan jämte Karl XV:s stora konstindustriella samling grundvalen till en särskild avdelning i Nationalmuseum.
Utställningsväsendet i Stockholm nådde under denna tid en utveckling, som hälsades med
glädje. Konstföreningens ledamotsantal hade under årens lopp varit i ganska jämt
stigande, det överskred 1857 tusentalet, dalade sedan något men uppgick 1864 till 1,108 och nådde omsider 1877 sin högsta siffra: 2,044. Från 1868 var föreningens utställning i
ateljébyggnaden öppen året om. Samtidigt upptog föreningen den gamla goda planen från
1830-talet att tid efter annan anordna utställningar av äldre svenska konstverk ur privata samlingar. Fyra dylika utställningar gåvo nu en överblick av svenska konstens olika stadier från Frihetstiden till mitten av 1800-talet.
Vid sidan av Konstföreningen hade Föreningen för nordisk konst uppstått
1858. Den hade samma uppgift som det äldre samfundet, ämnade företrädesvis
uppmuntra konst i fosterländsk anda, inköpte billiga tavlor och utlottade dem
till ledamöterna, som i årsavgift erlade 7 kr. 50 öre. 1877 ökades avgiften till
10 kr., Konstföreningens ledamöter betalade alltifrån dess första tid 15 kr.
"Nordisk konst" räknade 1858 sina ledamöter till 310, men 1875 översteg deras
antal 1,400. Föreningen höll till i en anspråkslös lokal vid norra
Blasieholms-hamnen.
F. v. Dardel. R. v. Rosen och E. av Klint.
Pennteckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
