Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII. Düsseldorf - 5. Eskilsson, Koskull, Rudbeck, Zoll - 6. August Jernberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
himmel äro hårt utpenslade, färgen ytterst sparsam men tonernas valörer känsligt
avvägda. Så mycket mera förvånar hans lilla Midsommardans i Rättvik med
dess brokiga, strålande, muntra färger, som lockat till ett käckt, brett, fylligt
måleriskt föredrag.
Zoll mötte erkännande från allmänheten, hans små målningar såldes, men
någon klingande uppmuntran från akademien avhördes ej. Själv var han föga
hågad att resa utrikes – han fruktade möjligheten att komma under skadligt
inflytande av någon främmande mästare. 1852 befann han sig likväl i
D#sseldorf, och där slog Markus Larson åter ner på sin undfallande vän. Zoll målade
figurer åt Larson på "Skeppsbrott vid svenska kusten", "Brudfärd" (på stormig
sjö), "Kermess på isen", "Ljustring vid månsken" och "Färd till julottan" –
till stor förargelse för Zolls beskyddare hemma,1 som kallar honom "en ädel,
bottengod människa men lättförd och mjuk som vax" och säger rentut, att Zoll
"burit sig åt som ett nöt", då han använder sin tid till att måla gubbar åt
Larson i stället för att göra allvarliga studieår. "Kräftfiske vid eldsken" målade
Zoll dock ensam. Han stannade i D#sseldorf till 1855. Det säges att han där
upparbetat sin färg – den Skomakarverkstad, målad 1856, som äges av
Göteborgs museum, visar med sina brunsåsiga färger ett avgjort skadligt inflytande.
Han sökte nu statsstipendium efter Höckert men befanns vara ett par år för
gammal för att enligt akademiens statuter kunna komma i åtanke och fick nöja
sig med erkännandet, att han var ungefär jämngod med sin medtävlare
Nordenberg.
Han kom dock till D#sseldorf ännu en gång och slutförde därefter en
historiemålning, Karl XII efter slaget vid Narva, då de besegrade fältherrarna
nedlägga sina fanor – ett ämne, som Gustav Cederström senare upptog.
Några nobelt och uttrycksfullt hållna små porträtt tillhöra hans sista tid.2
6.
Emigranter på fullt allvar, för hela livet bofasta i Dusseldorf
blevo av detta släktled förutom Nordenberg och D’Uncker
Jernberg, Fagerlin och Nordgren.
Jernberg är koloristen bland figurmålarna. För kamraterna är färgen något
sekundärt och oväsentligt, färgen endast kolorerar teckningen, målarnas känsla
för färgens karaktär, skönhet, liv och glans är föga uppodlad. Jernberg är den
ende i kretsen, som målar med verklig målarglädje.
Hans väg till D#sseldorf gick över Paris. Där målade han under ett och
1 Kammarherre U. Angerstein i brev till B. Nordenberg.
2 Nationalmuseum äger Midsommardans i Rättvik, sannolikt målad 1852,
Skomakarverkstad m. fl. Göteborgs museum bl. a. Mor och barn 1847, studier till Markus Larsons
porträtt m. m. Norrköpings museum ett genomfört exemplar av Larsonsporträttet samt Flicka
med blommor 1851. Nordiska museet en representativ porträttgrupp 1849. Narvatavlan 1858
tillhör Sävstaholms samlingar.
August Jernberg, f. 1826, d. i D#sseldorf 1896.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
