- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / I. Från Gustav III till Karl XV /
518

(1925-1928) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Oskar I:s regeringstid - 14. Konstlivet hemma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

518 GEORG NORDENSVAN

Henri Leys och till vars anhängare även Meissonier kunde räknas.
Verklighetsmåleriet utan historisk omklädnad hade sin representant i den gamle Horace
Vernet. Som målsman för den nya tidens trots mot gällande skönhetsregler
stod Courbet. Frangois Millet stod fram som bondelivets epiker, Jules Breton
som dess lyriker, medan Theodore Rousseau förde stämningslandskapets och
Corot naturpoesiens talan.1

Vad åskådaren här hade tillfälle att iakttaga och draga lärdom av var
brytningen mellan de erkända konstidealen och den unga tidens i själva verket
ganska famlande strävan.

Den tid, som följde närmast efter utställningsåret, blir för konsten i Sverige
en ny utvecklingens och löftenas tid. Flera av de ungdomar, som väckt
förhoppningar, återbördas snart till hemlandet. 1855-57 hemkomma Boklund,
Höckert, Andersson, Edvard Bergh, Markus Larson, Amalia Lindegren. Flera
av dem bli fastade vid akademien.

Nu får denna sin efterlängtade målarskola och sin landskapsskola, de
föråldrade doktrinerna försvinna med de mossiga professorerna från
århundradets början och en frisk verksamhet synes på väg att uppblomstra. Åtminstone
är detta den unga entusiastens tro och hopp, då han ivrig efter verksamhet
och full av förtröstan på framtiden återvänder till hemmet.

1 De utmärkelser, som tillföllo de utvalda bland utställarna, giva nu som alltid en klarare
inblick i tidens smak än de övertyga oss om den medaljerade konstnärens överlägsenhet över
en del förbigångna. 1855 års jury synes ha bemödat sig om att utan spår av förkärlek för
någon viss konstriktning, för gamla eller nya idéer, fördela sina håvor ibland all förtjänst,
som höjde sig över medelnivån. Man gav de tio hedersmedaljerna åt Horace Vernet, Ingres,
Delacroix, Decamps, Heim och Meissonier - åt idealismen således likaväl som åt det
moderna koloristiska strävandet, åt det populära virtuosmåleriet och den stridslystna
romantiken. Hedersmedaljer tilldelades även Cornelius, Landseer, Leys och kopparstickaren Dupont.

Bland de 39 utländska vinnarna av första klassens medalj voro, förutom Höckert, Andreas
Achenbach, Knaus, Kaulbach och Tidemand. Gude var en av de 46, som erhöllo medalj av
andra klassen. Av tredje klassen utdelades 49 medaljer och dessutom 117 "mentions", däribland
till skandinaverna Exner, Gertner, Mörten Muller, Böe och Markus Larson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:31:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/1/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free