Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Oskar I:s regeringstid - 14. Konstlivet hemma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516 GEORG NORDENSVAN
För några av de våra blev Dusseldorf den ort, där de trivdes bäst. Andra
delade sin studietid mellan den lugna staden vid Rhen och det stora,
oro-fyllda Paris.
"Marsch - till Paris!" hade Scholander i humoristisk kommandoton skrivit
till Boklund, när denne fått akademiskt stipendium.
Boklund hade lytt order. Jultiden 1854 skrev Scholander ytterligare: "Vill
man se vad konstliv i stor skala betyder, så finns blott en ort i världen och
det är Paris. All respekt för andra goda ställen i den vägen, men n:r l är och
blir n:r l, och den nummern sitter ohjälpligen klistrad på staden där du nu är."
I Paris lärde sig våra konstnärer inse, att de kunde alltför litet. Man hade
visserligen alltid erkänt fransmännens skicklighet i konstens hantverk, och man
kunde ej vara blind för det sakförhållande, att de svenskar, som arbetat på
allvar i Paris, voro i högre grad herrar över sina uttrycksmedel än de, som
levat sorglöst artistliv på andra sidan Alperna.
Paris var också den plats, där de hade tillfälle att studera både gammal
konst av första rangen och de unga riktningar, som där sköto fram. Konsten
levde i Paris ett starkare liv än annorstädes, den andades sin egen tids luft
och den var aldrig nöjd med de vunna resultaten utan fann alltid nya vidder
bakom de mål, den nått.
De mest eftersökta lärarna i Paris voro Cogniet och Couture. Båda hade
åstadkommit arbeten, som räknades till tidens mest representativa och
full-lödiga konstverk - Cogniet "Le massacre des innocents" (en episod ur
barnmordet i Betlehem) och "Tintoretto målande sin avlidna dotters porträtt",
Couture kolossalmålningen "Orgie romarne".
Couture var den djärvare, modernare av de två, hans målningssÉtt var
kraftigt och effektsökande, medan Cogniet undvek allt tekniskt raffinemang.
Framför allt till Couture strömmade nu unga målare från världer|s alla
kanter. 1858 hade mästaren 60 elever, som för att rymmas i ateljén måste
delas i två grupper - den ena målade från klockan 7 till 12, varefter den
andra intog slagfältet.
Flera av våra målare kommo från andra studieorter till Paris. Rcmarna
stannade där på hemresan, upplivade sin penselföring och förvånades över den
nya konstens nya riktningar. De som mest levat tillsammans med tyskarnas
koloni i Rom kunde vara ogynnsamt stämda mot fransk konst, framhöllo
fransmännens jäktande efter effekt, talade om allt "maniererat, extravagant och
arrogant", deras konst hade att uppvisa. Men de måste likväl erkänna, att
utställningarna i Paris alltid innehålla "förträffliga och utmärkta" nummer.
Detta yttrande förskriver sig från Qvarnström, som var en av
pariser-svenskarna 1851-52. Då \oro också Wahlbom, Palm, Höckert och Lindholm
där samt löjtnant Arsenius, som delade sin tid mellan att kopiera hästar av
Horace Vernet i Versailles och måla studier för Wahlbom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
