Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Oskar I:s regeringstid - 2. Nationalmuseifrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSKAR I:s REGERINGSTID
471
Nu tillsattes en kommitté med överståthållaren som ordförande och
Anckarsvärd, Nyström och chefen för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, överste
A. E. v. Sydow, som ledamöter. Till en början skulle kommitterade föreslå en
lämplig byggnadsplats. Sander uppräknar i sin för övrigt ej synnerligen
ingående redogörelse för museets byggnadshistoria 13 olika platser, som kommo
i åtanke: Kungsholmens höjdplatå, Skeppsholmen, Kastellholmen, Blasieholmen,
den därinvid belägna Kyrkholmen, tomten mittemot Vetenskapsakademien,
södra sidan av Slottsbacken, norra sidan av Ladiugårdslandstorg,
Helgeandsholmen, Humlegården, Hötorget och södra eller norra delen av Karl XIII: s torg.
Kommitterade förordade till en början
sistnämnda plats - en åtgärd, som möttes med stark
opposition inom pressen. Under 3 år framåt
diskuterades platsfrågan. Helgeandsholmen
förordades ivrigt. Man tycks nu ha glömt
önskemålet, att denna nedanför slottet belägna öppna
plats skulle hållas fri från större, tyngande
och skymmande byggnader, och man såg i
fantasien där resa sig ett palats, ej blott ett
museum utan ett slags hotel de ville, vars
medelpunkt skulle utgöras av en storslagen
festivitets-sal. Det sattes i fråga, att jordvåningen jämte
sammanhängande entrébyggnader skulle inhysa
badinrättning och andra inbringande lokaler.
Att byggnadsgrunden på holmen var den sämsta
möjliga ville man alls ej fästa avseende vid.
Men det var en annan omständighet, som
omintetgjorde planerna på Helgearidsholmsfrågans lösning denna gång, och det var
tvånget att riva Kungliga stallet och bygga ett nytt dyrbart stall på annan plats.
Även Karl XIII: s torg utdömdes för den dåliga grundens skull.
Humlegården ogillades, den låg i en ful och osund kärrtrakt, det vore absurt att
bygga museet "utom det bebodda Stockholm",1 och då stadsfullmäktige ej kunde
bevilja medel till anläggande av en föreslagen aveny dit bort, uppgav man
alla funderingar åt detta väderstreck. Stadsfullmäktige befunnos däremot
villiga att, ifall museet byggdes på Kyrkholmen, bekosta rivning av Slaktarhuset
och Fiskargången och igenfyllande av kanalen, som skilde platsen från
Blasieholmen. Varpå kommitterade enades om att förorda denna plats, den plats,
där Nationalmuseum nu står.
En rent vanvettig idé i mångas tycke. Liksom Humlegården befanns
Kyrkholmen vara belägen långt från stadens centrum, den var en "avlägsen,
inskränkt och föga angenäm plats", "en av stadens minst besökta trakter" -
1 Dagligt Allehanda 1846.
Axel Nyström.
Foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
