Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Oskar I:s regeringstid - 1. Anckarsvärd och Nyström konstens ledare - 2. Nationalmuseifrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSKAR I:s REGERINGSTID
469
"ansågs kunna skötas lika bra eller
lika illa, om ock hennes högste
tjänsteman var för ämnet främmande,
befanns förslaget antagligt, och
Anckarsvärd mottog förtroendet med
förtjusning och brinnande lust att höja
det nertrampade ämbetsverket
ävensom den fosterländska konsten i
allmänhet".
Nyström intog efter Gerss’ död i
september samma år sekreterar platsen
vid akademien. Han var dessutom
byggnadsskolans ledare (intill 1848),
arkitekt vid slottet och Drottningholm
och stadsarkitekt i Stockholm. Han var,
enligt Scholander, "på högre ort känd
såsom skicklig ämbetsman och man
med huvud. Konungen visade honom
stort och nådigt förtroende men hade
hört så många smygande
skvallerhistorier och anklagelser rörande Nyströms konst att ’intrigera’, att nåden ej var
så fullkomlig som denne trodde. Han hade dock, som man säger, konungens öra."
Gemensamt arbetade Anckarsvärd och Nyström för museibygget, och
gemensamt fingo de bära skulden, då förslaget höll på att uppgå i ett ömkligt fiasko.
O. J. Södermark. Mikael Gustav
Anckarsvärd. Oljemålning 1830.
Museifrågan hade varit före redan 1828, då Nyström i förening med
dåvarande kronprinsen Oskar uppgjort ett byggnadsprogram (se sid. 310). Något
resultat nåddes ej. Då Konstföreningen kom till stånd 1832, hade dess
upphovsmän hoppats, att ur densamma ett nationalmuseum omsider skulle uppstå.
Detta var fortfarande ett önskemål, och från flera håll påpekades, att det var
hög tid att frågan bleve löst. Med skamkänsla över vår nationella liknöjdhet
och efterblivenhet fastslogo svenska utresande, att vi låta våra samlingar, våra
fornsaker "ligga i röra".
I Köpenhamn var kungliga målerisamlingen tillgänglig sedan 1827 -
den omfattade omkring 900 målningar, därav 113 av danska konstnärer. I Norge
gav staten sedan 1836 årligen 1,000 speciedaler till ett nationalgalleri, och
detta öppnades 1842 - det bestod då av 79 målningar, däribland 4 av norska
målare.
I svenska riksdagen hade 1840 en motionär i borgarståndet väckt förslag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
