Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. I Sverige 1820--1844. Gamla konstnärer och unga - 8. Missnöje inom akademien - 9. Skolorna, lärarna, högtidsdagen, tävlingsämnen, medaljer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I SVERIGE 1820-1844
365
ingen offentlig akademi på fasta landet har ännu funnits kvinnomodell, emedan
man ansett sådana såra anständigheten".
1839 föreslog emellertid Gillberg, att de äldre och med högre pris
belönade eleverna skulle varannan månad under en vecka få avteckna en
kvinnokropp, "helst en dylik åtgärd skall numera vara införd vid de flesta och största
konstakademier i Europa".
"Herr Sandberg", heter det i protokollet, "tillkännagav sig hava för detta
ändamål vidtalat en härtill passande nittonårig sujett, vilken vore hugad att
som modell biträda för 8 rdr b: o i veckan."
Efter överläggning bifölls förslaget. Men "strängaste disciplin skulle av
herr akademidirektören och tjänstgörande professorn de admitterade föreskrivas,
så framt dessa önskade att av denna förmån bliva i fortfarande åtnjutande".
Konstakademiens hus före ombyggnaden 1841 o. f.
Teckning av R. Haglund efter ritningar från 1839.
De kvinnliga modellerna voro i tjänst hos akademien, hade årslön -
150 rdr b: o åtnjöt kvinnomodellen Bergström 1849 samt därtill 50 rdr b: o
till hyra, då hon ej kunde få bostad i akademihuset.
/ Det var dock reformer av annan art, som voro behövliga för att
återupprätta akademiens anseende. Då det omtalade reformarbetet pågått i flera
år, rapporterade Anckarsvärd till Fogelberg, att allt fortfarande
"undervisningen går sin vanliga lusiga gång".1
9.
Konstakademiens
skolor.
Akademiens hus - "denna värdiga boning för konsterna" .-
hade under tidernas lopp blivit skäligen bofälligt.
Redan på 1790-talet hade det varit fråga om att tillbygga huset, men både
då och senare hade pengar saknats. Man fick nöja sig med att fylla igen
murarnas värsta rämnor och lappa upp flyglarna, som blivit "av tiden och av
tillfälliga vattuflöden snart sagt alldeles förstörda". Dansken J. P. Muller om-
^ Brev l febr. 1842.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
