Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. I Sverige 1820--1844. Gamla konstnärer och unga - 3. Hasselgrens sista år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I SVERIGE 1320-1844 341
av Sandberg, som under många år framåt målade ett stort antal små
historietavlor: Gustav Vasa mottager underrättelsen om blodbadet i Stockholm, Gustav
Vasa, då han blir slagen med brödspaden av bondhustrun, Katarina Jagellonika,
då hon visar sin trolovningsring för Göran Persson, Gustav Adolfs frieri, Gustav
Adolf i livsfara vid Stuhm m. fl. - i regeln illustrationer till från historien
kända episoder, fantasilöst uppfattade, omsorgsfullt, putsat och prosaiskt
målade. Från dylika småtavlor var steget långt till monumentalkonst -
men Sandberg vågade detta steg, då han åtog sig att måla en fosterländsk
fresk-cykel i Uppsala domkyrka.
Förslaget att i samband med gustavianska gravkorets nydekorering pryda
det med målningar :- ämnen ur Gustav Vasas historia - väcktes 1830 av
konsistorium och vann året därefter Kungl. Maj :ts bifall.
Beställningen på freskerna innebar ett helt nytt uppslag. Målning al fresco
var något oförsökt i Sverige. För att få upplysning om färger och
förfaringssätt måste Sandberg vända sig till Fogelberg i Rom. Hans brev till denne äro
en tid framåt fulla av frågor och fulla av oro.
Uppgiften gällde två större fresker på korets båda sidofält: Gustav Vasas
intåg i Stockholm som landets befriare och Gustavs sista avsked från rikets
ständer. Dessutom under fönsterna fem smärre fresker: Gustav i spetsen för
svenska trupper vid Brännkyrka, Gustav inför rådet i Lubeck, Gustav tröskar
i Dalarna, talar till allmogen vid Mora och mottager som konung
bibelöversättningen av bröderna Petri.
1833 var Gustavs avsked från ständerna färdig, året därpå Gustavs intåg.
1836 kan Sandberg berätta för Fogelberg, att arbetet snart är avslutat.
"Just nu, då det lider mot slutet", skriver han, "blir jag illa till mods
och skulle gärna vilja börja om igen, ty när man betänker eftervärldens stränga
dom över ett dylikt opus, så är det förmätet av mig att ha vågat företaga
detsamma, men jag har gjort vad jag kunnat, ehuru ofullkomligt."
Det bör ej förundra, att Sandberg med de förutsättningar han ägde ej
förmådde höja sig från det anekdotmässiga historiska genremåleriet till
monumental hållning. Någon väggmålningsstil sökte han varken i komposition eller
i detalj behandling. Han målade freskerna liksom stafflitavlorna redbart och
samvetsgrant, utan försök att överraska genom fantasi i uppslagen eller
originalitet i behandlingen.
Sandbergs betydelse är att söka ej minst i hans arbete på konstens
natio-nalisering. Samtida med hans historiska illustrationer äro hans pastorala genrer.
Hilleström hade målat bondstugor, bondesamkväm, framför allt
bondedräkter. Lauréus hade målat bondegenrer i de gamla holländarnas anda.
Sandberg blir nu genombrottsmannen, och det ligger ingen överdrift i antagandet,
att hans strävan åt detta håll är en frukt av göternas krav på fosterländsk anda
i konsten. Han går från myten till det samtida livet, från fantasi till verklighets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
