- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / I. Från Gustav III till Karl XV /
320

(1925-1928) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. I Sverige 1820--1844. Konstvård. Arkitektur - 4. Fredrik Blom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

320

GEORG NORDENSVAN

Materialet var trä, "upprättstående plank med revetering av tegel, som
genom järnkranglor med träet är så förbundet, att det utgör en enda massa".
Väggarna blevo därefter rappade och oljemålade. Byggnadens tak är mycket
lågt, över mittpartiet en likaledes låg lanternin, tryckta gavlar över de något
framskjutna ändpartierna, i mittpartiet entré med glasdörrar och fyra
marmorkolonner, i övre våningen balkong av marmor och gjutjärn samt tre stora, tätt
invid varandra placerade fönster med halvcirkelformade överstycken. Skarpa
linjer, genomgående tunna former, sparsam, sirlig dekoration.

Karaktären av sommarvilla är följdriktigt genomförd. Liksom Gustav III: s
paviljong på Haga stod Karl Johans Rosendal i omedelbart samband med

Flyttbart trähus i parken vid Tullgarn av Fr. Blom.
Akvatintagravyr ur Börjes Magazin 1823.

naturen. Som kulturdokument kunna de båda små lustslotten tävla med
varandra - däremot ej ur konstnärlig kvalitetssynpunkt. Rummen på Rosendal
ha sin egen atmosfär, men en jämförelse med Haga vore mördande för den
nya tiden. En interiör sådan som den guldskimrande lanterninen på Rosendal
vore otänkbar på Haga, och man behöver ej ens ha Masreliez’ behagfulla
väggmålningar i minne för att finna Limnells allegorier mer än lovligt klumpiga.
Övergången från gustaviansk stil till Karl Johansstilen studeras bäst på
Rosersberg, där den gustavianska karaktären steg för steg trängs undan av
den importerade empiren. Det var Gustav av Sillen - Rosersbergs nyskapare
- som i sina interiörer från 1810 och följande år med smidig förståelse
upptog tidens modestil. I sin senare fas, då stilen ej längre står under omedel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:31:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/1/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free