Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. I Sverige 1820--1844. Konstvård. Arkitektur - 3. Karl Johanstidens arkitektur - 4. Fredrik Blom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 GEORG NORDENSVAN
bli en nationalplats, värdig Sveriges huvudstad och Sveriges minnen. Förslaget
var ett studieprov av en konststipendiat. Det gick stick i stäv mot tidens krav
på sparsamhet och enkelhet, det kan uppfattas som det sista numret i raden
av de äreminnen, som akademielever och även utbildade arkitekter byggde på
papperet - för dylik lyx hade man nu varken pengar eller intresse.
Däremot fick Nyström slutföra byggandet av Lejonbacken nedanför slottets
norra fasad. Och Blom fick ge ett tillskott i det centrala Stockholms skönhet,
då han ställde Skeppsholmskyrkan på den yppersta plats, som kunde önskas.
Han fick även uppföra Rosendal, Karl Johans lilla sommarslott på Djurgården.
Allt detta faller inom 1820-talet.
4.
Fredrik Blom blev Karl Johanstidens mest representative
arkitekt.
Han var född och växte upp i Karlskrona. Vill man söka utgångspunkten för
hans läggning som byggnadskonstnär, ligger det närmast till hands att minnas
de gustavianska byggen, som på Chapmans tid reste sig vid Karlskrona varv
med självsäker pondus och festlig bredd.
Vid sekelskiftet hade Blom varit elev av Desprez och vid akademien,
samtidigt i mekaniska skolan och i byggnadsskolan. På båda hållen hade han
liksom kamraten Jakob Gerss fått sina medaljer. Båda blevo officerare vid
flottans mekaniska kår, där Blom omsider steg till överste. Vid akademiens
mekaniska skola hade han länge varit lärare och därefter dess direktör, då han
1817 efterträdde Tempelman som professor i byggnadsskolan. Han var arkitekt
vid Överintendentsämbetet och sedan 1812 arkitekt vid kronans byggnader i
Stockholm. Han hade dokumenterat sig genom livgardets till häst kasern (1810)
och sedan med båtsmanskasernen på Skeppsholmen - "kasern n: r 2", som den
nu kallas (1818). Båda dessa byggnader utmärkte sig f Or enkelhet, allvar och
strängt klassisk hållning - vilket även gäller hans tredje större verk, posthuset
vid Lilla Nygatan (påbörjat 1820). Där betonades likväl ingången från den
trånga gatan medelst en kraftig dorisk portik. Samtidigt med kasernen n:r 2
hade han ritat den kungliga paviljongen på Ladugårdsgärde, som uppfördes
till lustlägret vid Karl XIV Johans kröning 1818. "Borgen" - som den blev
kallad - var ett litet lekverk. Sådan den ter sig på ritningarna, i full parad
med en övre våning av tältduk och däröver ett spetsigt tälttak, är den festligt
dekorativ och elegant.
Blom var en initiativens man, företagsam och mångsidig både som arkitekt
och ingenjör. Vid denna tid väckte han mycken uppmärksamhet genom sin
uppfinning av flyttbara trähus. Idén slog an. Boije uppger 1823, att inom tre år
32 dylika blivit uppförda, några av dem i två våningar och försedda med flytt-
Fredrik Blom, f.
1781, d. 1853.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
