Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. I Sverige 1820--1844. Konstvård. Arkitektur - 3. Karl Johanstidens arkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 GEORG NORDENSVAN
på arsenalens plats i linje med operahuset. 1822 framlade han ritning till kyrka
på Skeppsholmen - en ståtlig romersk basilika.
Under dessa år ombyggde han lantslottet Skottorp i Halland och löste denna
uppgift med pietet och stilkänsla. I exteriören bevarade han den tessinska
karaktären, men invändigt blev slottet betydligt utvidgat och helt nydanat. Interiörerna
räknas till det bästa, svensk nyantik åstadkommit.
Sundvall kallas av Silverstolpe upprepade gånger vår skickligaste arkitekt.
"Kunskaper, urskillning och smak äro hos honom i jämvikt." Hans ritningar
visa, att "något idealiskt skönt även kan frambringas inom arkitekturen". Gerss
påpekar, att Sundvall hos oss infört den rena byggnadsstil, som i ett halvt
århundrade odlats av franska arkitekter men som här var alldeles okänd.
Gerss finner förslagsritningarna till museibyggnad "omtänksamma",
mästerliga i symmetri, i våningarnas indelning och i tekniska förtjänster, fasaden
däremot mindre lycklig, ej bebådande ett hemvist för konstsamlingar. Det första
förslaget till Carolinabyggnaden anser han vara lyckligt uttänkt i sin
bestämmelse och karaktär, fasaden ren och allvarsam, indelningen reguljär och
svarande emot ändamålet, kanske mera "utvidgad" än nödigt är för ett bibliotek
hos oss. (För stort utrymme alltså! Även då omsider Nationalmuseum skulle
byggas i Stockholm, omtalas det uppgjorda förslaget som onödigt vidlyftigt.)
Hammarsköld - fullkomligt oLevandrad i arkitekturen - var mindre nöjd
med samtidens smak. Han fann Sundvalls Carolina "nog opoetisk, tom och
fattig". Han gillade ej byggnader l klassisk anda och opponerade sig
tempera-mentsfullt som alltid. I sina föreläsningar 1814 och under utställningen året
därefter gav han luft åt sitt hjärtas glädje över att de "små lekverk", dessa
"greeo-gotiko-italico-nordiskt maniererade produktionerna av moderna tidens arkitektur"
i regeln "tack vare himlen" stanna på papperet. Sundvalls bibliotek och Sillens
gamla förslag till arsenal, som förekommo på 1815 års utställning, gåvo den
romantiske smakdomaren anledning att uttala sitt ogillande av byggnader, hållna
"i moderna stilen - långt och lågt, varigenom en viss lätthet eftersträvas men
varigenom det betydningsfulla och imposanta i byggnaden, som vinnes genom
fasthet, höjd och ornament, uppoffras". Han föredrar götisk byggnadskonst,
"originell och högtidlig" och passande för ett nordiskt klimat. Skalden och
svärmaren tjusas av de "pyramidaliskt höga sublima kyrkor" och av de "trotsiga,
av murarnas harnesk inneslutna riddarborgar", som medeltiden skapat.
Denna gång fick svärmaren ett vältaligt svar av Ture Wennberg.
"Inom Sverige", yttrar denne, "tarvas inga kolossala massor, vare sig
i grekisk eller götisk stil, för att bereda behövligt utrymme åt därstädes
befintliga bibliotek, konstsamlingar eller beväringsförråd. I Sverige fordra nämnda
artiklar endast fasta, bekväma och proportionerliga byggnader, icke saknande
ren stil och anständigt utseende. Man skåde norra yttre sidan av Stockholms slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
