Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. I Sverige 1820--1844. Konstvård. Arkitektur - 3. Karl Johanstidens arkitektur - Monumentala nyttobyggnader. Sundvalls Carolina rediviva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 GEORG NORDENSVAN
Teorierna tillämpades följdriktigt i de monumentalbyggen, som belysa detta
skedes smak och skaparvilja, i Bloms kasern för livgardet till häst (definitiv
ritning 1810) och till kasern på Skeppsholmen (1818), i Sundvalls Carolina
rediviva i Uppsala (de första ritningarna 1813) och i Gjörwells garnisonssjukhus
(ritning 1817 - en tävlan 1812, innan byggnadens plats ännu var bestämd,
hade ej medfört något antagligt resultat, och Sundvall, som 1815 fått i uppdrag
att utföra ritningar, hade ej fått dem färdiga, varpå Gjörwells förslag "instacks
och antogs".1
I Gjörwells byggnad - vars yttre knappast ger en antydan om dess
bestämmelse - återkommer den gustavianska tempelfronten med genomgående
men i murytan bundna kolonner. Den allvarliga, något kärva byggnaden flankeras
av framskjutande flyglar, de släta murarna äro fria från all prydnad. Bloms
första kasern söker sin verkan uteslutande i det geometriskt regelbundna, i de
långa, obrutna linjerna såväl i planläggningen som i fasaderna. Komplexet -
huvudbyggnaden jämte de båda stallarna, som i räta vinklar begränsa
gårdspartiet - ger en harmoniskt sammanhållen helbild.
Sundvalls Uppsalabygge var en invecklad och svårlöst uppgift. Den gällde
att inom ett begränsat utrymme inpressa såväl akademiens bibliotek som dess
stora samlings- och festsal med dithörande vestibuler och trapphus. Sundvalls
ritning visade en puritanskt enkel, stilsträng, obruten fasad i tre våningar,
bakåt sträckte sig två flyglar, nära nog lika långa som den främre fasaden.
Ritningarna godkändes 1813, men innan bygget kunde börja, hade Sundvall i
samråd med byggnadskommittén utarbetat ett nytt förslag. Fasaden var där
förlängd, hade 15 fönster i rad i stället för de ursprungliga 11, fasadens mitt
var betonad genom en portik med fyra kolonner, som uppburo en balkong.
Överst under takkanten hade tillkommit en halvvåning med små cirkelrunda
fönster. Denna ritning blev stadfästad 1819. Festsalen antyddes ej i byggnadens
yttre, den upptog två våningar i dess högra del, byggnadens hela mittparti
upptogs av vestibulen <och trapporna förlades i en utbyggnad på bakre fasaden.
Uppförandet av de båda sidoflyglarna, som skulle innehålla boksalar, fick anstå.
Bygget igångsattes, men vederbörande voro missbelåtna, byggnadsledaren,
överstelöjtnant J. M. Nordencrantz, gjorde på egen hand ändringar i de stadfästa
ritningarna, konsistoriet tog hans parti mot arkitekten, varpå Sundvall i februari
1821 avsade sig all delaktighet i bygget. Nu anmodades titulärprofessor K. J.
Hjelm - f. d. elev av Desprez och dekoratör vid Kungl, teatern - att bearbeta
ritningarna. Han lär till en början ha vägrat men gav med sig, då man hotade
att eljest vända sig till annan person. I de ritningar, han utförde, tillfredsställde
han vederbörandes önskan, att byggnaden skulle få större yttre prydlighet. Det
1 Detta uttryck hämtat ur en artikel i Dagl. Allehanda 1847, som även meddelar, att
byggnaden kostat 4 å 5 gånger den anslagna summan. Den kallades av tidningen Kometen
1826 en parodi på den svenska fattigdomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
