Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Förbindelserna med utlandet återknytas. -- I Paris och Rom, 1820-talet - 1. Svenskar i Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IX,
FÖRBINDELSERNA MED UTLANDET
ÅTERKNYTAS. - I PARIS OCH I ROM, 1820-TALET.
1.
Under det eftergustavianska skedet hade förbindelsen mellan Sveriges konst
och utlandets varit föga livlig. Hemma hade man levat i en avstängd värld
- det gäller såväl de gamla konstnärerna som de unga, och det gäller även
de litterära konstvägledarna. Silverstolpe hade gjort ett par resor i Tyskland,
men Hammarsköld klagar i ett brev till Molbech 1823 över, att han ej ens
kunnat komma till Köpenhamn - han var till sin död fastlåst vid arbetet för
dagligt bröd. Atterbom lyckades vid mogen ålder få resa till Tyskland och
Italien (1817-18). Han underrättade vännerna hemma om, att det var stor
skillnad mellan att sitta i Uppsala och läsa om konstverk och att se dem. l
konstländerna i södern, skrev jhan, får man sina ögon öppnade, först där
lär man sig inse, vad konsten är och vad den förmår.
Kungl. Maj :t hade dock på anmodan av akademien utdelat så många
resepensioner, som kassan tillät. Göthe hade återkommit hem efter 7 år i Rom,
Cainberg efter 8 år, Hasselgren efter 10 års frånvaro. Resultaten motsvarade
ej tillfullo förhoppningarna. Så avreste Byström 1809 till Rom, 1816 reste
Roos och Hambré, 1817 Lauréus - alla med stipendium på fickan.
Akademiens finansiella ställning var nu förbättrad, och i 1819 års stat
upptogos 2,000 rdr hamburgerbanko till resepensioner. Men det blev ej mycket
för var och en - 200-500 rdr b: o. De utresande måste skaffa sig extra
inkomster. Och några av ungdomarna - Sandberg och Westin m. fl. -
av-stodo från att resa hellre än de vågade risken att förlora det brödförvärv, de
kunde räkna på, om de stannade hemma.
Omkring 1820 träffades likväl svenska målare, skulptörer och ett par
arkitekter på främmande mark. Deras väg gick i regeln genom Paris till Rom. I brev
hem redogjorde de för sina konstintryck och erfarenheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
