Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Karl Johanstidens första skede - 3. Sergels sista år - 4. Sergels elever - Niklas Byström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 GEORG NORDENSVAN
och djur som åhörare - det var ett första försök att konstnärligt behandla den
finska myten. Tyvärr löstes det av "Finlands förste skulptör" absolut stillöst
och ohjälpligt otympligt.
4.
Så mycket större glädje hade Sergel av Byström, som nu var
det stora framtidslöftet inom den svenska skulpturen.
Niklas Byström gick vid århundradets början som bodpojke i Filipstad, där
hans fader var rådman och handlande. Sonen hade affärshuvud och därtill
handlag för tekniska experiment. Särskilt var han skicklig i att gravera sigill -
ännu på gamla dagar ägde han en bok med avtryck av 108 dylika, som han
graverat i sin ungdom.
Då fadern dog, fick sonen ett litet arv och skrev då i sigillboken: "Så
slutade Byström att vara pilscherstickare i Filipstad."
Han för till Stockholm - det var 1803 - och började teckna på
akademien. "Ritade som en klåpare i några år", har han yttrat om sig själv.1
"Började gravera under F. Martin; ledsnade därvid, emedan det gick dåligt och
fördärvade synen. Började tumma i ler under Forsslund, påtade ihop basreliefer,
vann pris i akademien."
1807 fick han stora guldmedaljen, utställde 1808 prisämnet "Diana och
Endymion" - som enligt Silverstolpe hedrade sin mästare - 1809 statyn Svea,
ett kolossalt Minervahuvud och en Venus, kopia efter antiken. Samma år fick
han övertaga Cainbergs resepension, och i september 1810 anlände han till Rom.
Göthe och Hasselgren voro där före honom - av Hasselgren infördes han i den
tyska konstnärskolonien.
Han började med att teckna i museerna, modellerade snart en staty i
naturlig storlek och ämnade anslå sommaren till övning i marmorhuggning, något
som han – enligt ett brev till akademiens preses Edelcrantz2 - dittills ej
försökt sig på. Han avslutar brevet med underrättelsen, att Sverige nu ar rikt
på skulptörer med talang och att Byström strävar efter att "upphinna de andra".
Som "första försök i marmor" Rom 1811 har han betecknat en flickbyst.
Men till Edelcrantz skriver han, att "en liten kvinnofigur" - den sovande
backantinnan - är hans "första arbete såväl till modell som huggning i
marmor". Han har förut underrättat Sergel om, att det går bra.3 Figuren grovhöggs
av eri arbetare, "och själv har jag med scarpello och rasp gjort det övriga".
Något större verk vågar han sig inte på. Han undrar, om "vår så älskade
kronprins och regent" vill ge honom någon beställning. Han skall bli billig, begär
blott att få sina egna utgifter ersatta och därtill få en piaster om dagen att
1 I en handskriven minnesteckning i Konstakademiens handlingar.
2 Rom 28 maj 1811.
3 Brev till Sergel 12 aug. 1811, till Edelcrantz l dec. 1812.
Niklas Byström, f.
1783, d. 1848.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
