Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Konstutställningar och konststomdömen - 1. Akademiens skolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
V.
KONSTUTSTÄLLNINGAR OCH KONSTOMDÖMEN.
1.
Akademiens skolor leddes under Fredenheims hela styrelsetid och ytterligare
två år framåt av Lorenz Pasch. Han omtalas som samvetsgrann, plikttrogen,
nitisk och intresserad av sin uppgift, var oberörd av intriger och kabaler
och ingav respekt hos både lärare och lärjungar.
Akademien hade sökt de bästa krafter som funnits att tillgå för
ungdomens undervisning. Efter dödsfallen 1793 kvarstodo som professorer för
teckningen – med två månaders tjänstgöring om året – Sergel, Masreliez och
medalj gravören K. G. Fehrman. 1794 tillkom Hilleström och två år därefter
fylldes två lediga professorsplatser av Breda, som då återvände hem efter
nioårig frånvaro, och av medalj gravören Lars Grandel, som återkom från Rom
efter sexton år i utlandet. 1797 anlände Wertmuller, som vistats "ute" alltsedan
1772. När Masreliez nu avgick, blev miniatyrmålaren, kapten J. A. Gillberg
hans efterträdare, sedan Desprez avsagt sig och med förbigående av Wertmüller,
som även varit föreslagen. När så Fehrman dött året därpå, valdes Wertmüller,
men han avböjde då förtroendet i de mest förbindliga ordalag. Artig var man
på denna tid – det var ytterst sällsynt, att man sjöng ut sitt hjärtas mening
annat än i intima uttalanden vänner emellan. Efter en del trassel föll då
akademiens val på den obetydlige porträttmålaren och skulptören Jonas
Forsslund – av Fredenheim uppskattad som "en beskedlig och flitig man", medan
hertig Fredrik fann det vara "en redicule att välja en så ynkelig professor".
Arkitekturskolan leddes av Tempelman och principskolan från 1795 till
1840 av Svedman, f. d. elev och pristagare vid akademien.
Skolorna voro vid denna tid, då "konsterna tynade", talrikt besökta, framför
allt "principen". Dess lokal fylldes till trängsel av ungdomar ur alla
samhällsklasser, som orädda ägnade sig åt snillets glada lekar. De följde det äldre
släktledets metod att börja tidigt för att hinna långt.
Flertalet av dessa, som "bjuda till att rita" i principskolan, voro "barn i
en ganska späd ålder". I den relation om undervisningen, som Pasch framlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
