Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Arkitekturen under det sengustavianska skedet - 1. Den antika smakens envälde - Gustav av Sillén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
korsarmar äro en senare tids tillsats i praktiskt syfte – byggnadens formspråk
talade tydligare dem förutan.
I Sverige blev en rundkyrka av betydenhet på denna tid visserligen ej
nybyggd men ombyggd – det var Trefaldighetskyrkan i Karlskrona, ursprungligen
ett verk av Nikodemus Tessin d. y. Vid stadens brand 1790 hade kyrkan
blivit så ödelagd, att endast murarna kvarstodo. Den återuppbyggdes av
Tempelman. Kyrkans förra, ganska höga kupol, som stöddes av utvändigt synliga
gördelbågar och kröntes av en lanternin, ersattes av en oprydd kupol i
halvklotsform. Yttermurarna fingo behålla sin italienska dekorering med pilastrar
och nischer, men uppförandet av den portik med höga Joniska kolonner, som
Tempelman komponerat för huvudingången, fick anstå någon tid – den
ditfogades 1862.
Gustav av Sillen, f. 1762, d. 1825.
Våra arkitekter hade under sina studieår utomlands ej minst
övat sig i att rita kyrkor av klassisk hållning. Exempelvis hade
Sillen i Rom utarbetat ett förslag till rundkyrka, avsedd för Skeppsholmen, och
ett annat till garnisonskyrka, som han förlade till Adolf Fredriks torg –
frontespis med åtta pestiska kolonner, fristående klocktorn.
1801 uttalar Silverstolpe sin förvåning över, att "man aldrig av denne
konstnär fått se något stort projekt". Sillen hade dock framlagt ritningar till
amiralitetspalats i Karlskrona 1795 och 1798 till "ett av kungl, maj:t påtänkt
arsenalsbygge" i Stockholm. 1808 ritade han en kyrka för Uddevalla, och denna
blev verkligen byggd – en låg, tornlös korskyrka, flärdlöst allvarlig, hållen i
de enklaste linjer, med en understruket sträng dorisk portal – kolonner, som
stå på kubiska socklar. Ett fristående klocktorn av sten fanns på en höjd i
kyrkans omedelbara närhet.
Nu tillkom även denna tids största svenska kyrkbygge, Gustavi domkyrka
i Göteborg, som nybyggdes på den äldre, vid stadens ibrand 1802 ödelagda
kyrkans grund. Ritningarna av K. V. Carlberg, fastställda 1808, visa en
långkyrka i fasta former, exteriörens tyngdpunkt förlagd till den starkt utformade
västfasaden med hög dorisk portal och högt uppdrivet stentorn med kopparhätta.
Kyrkan gör ett mera kärvt och strävt intryck i verkligheten än på ritningarna.
Till kyrkor i städer och på landsbygden uppgjordes ritningar inom
Överintendentsämbetet. Sundvall, Gerss m. fl. tillämpade med förkärlek basilikan i
för våra förhållanden populariserad gestaltning: enskeppig långkyrka med
tunnvalv och halvcirkelformig koravslutning, i väster ett torn med släta murar och
obrutna linjer och överst en enkel huv. Denna typ, "salkyrkan", blev en lång
tid framåt härskande.
Men i avlägsna landsdelar, framför allt uppe i Norrland, hände det, att
något natursnille ur folkets djupa leder timrade upp en träkyrka, som kunde
visa en förvånande fyndighet i planläggning och byggnadssätt. Om fyndighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
