Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. 1700-talet. Grundlinjer och utgångspunkter - 6. Gustav III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I väntan på det stora byggnadsverkets fullbordande lät konungen nu bygga
sitt lilla Casino vid stranden nedanför slottshöjden – ritningarna utfördes av
Tempelman med högste byggherren som uppslagsgivare och medverkande.
Dekoreringen av det lilla slottets inre anförtroddes åt Louis Masreliez, som
med den mest nobla smak varierade interiörernas karaktär. Han hade förut
till konungens stora belåtenhet dekorerat ett par smårum i Stockholms slott
"i etruskisk stil" – som det hette. Han skapade en dekoreringskonst, grundad
på antika mönster och på reminiscenser av renässansens mästare på området.
Som ingen föregående svensk konung kunde Gustav III nu omgiva sig med
konstverk. Främlingar, vilkas väg fört dem upp till norden och som uppvaktade
monarken, blevo överraskade och imponerade av att införas i en miljö, mättad
av hög konstkultur och av den mest avancerade smak. Galleriet i konungens
våning på Stockholms slott – där Hårlemans eleganta rokokodekorering blivit
utbytt mot en enkel bakgrund för konstverken – befolkades av 13 antika statyer,
salens mitt intogs av Endymion, av samtiden prisad som ett av "grekiska konstens
första mönster". Och bland dessa beundrade antiker hade konungen placerat
ett modernt och svenskt bildverk, ett enda: Sergels Faun. I närliggande rum
funnos flera statyer och byster av den svenske Fidias’ hand jämte smärre antiker, vaser, kolonner, romerska fajanser.
Slottsrummen voro rika även på målningar. Där funnos representerade
nederländska mästare som Rubens, van Dyck, Jordaens, Rembrandt, Teniers d. y.,
Philip och Jan Wouwermans, Ruysdael, Cornelis de Vos, van Goyen, Soutman,
Snyders, Fyt, A. van Ostade, Hondecoeter. Resande främlingar antecknade även
Ziskas sammansvärjning, "i Rembrandts stil och säkert av hans skola" – den
tillhörde dock ej konungen utan var lånad från Konstakademien.
I konungens våning fann man även målningar av äldre och av samtida
svenska målare. Till Gripsholm hade konungen avlämnat åtskilliga porträtt
för att där bilda ett svenskt galleri. På Drottningholm bevarades flertalet av
de franska målningar, som tillhört Tessin och Lovisa Ulrika: Rigaud, Lemoine,
Coypel, Desportes, Oudry, Boucher, Chardin, Lancret, Pater.
För rikssalen på Drottningholm målade Pilo Gustav III:s kröning, och
efter kriget i Finland skulle ett galleri därstädes prydas av 13 stora
bataljmålningar, Gustavs segrar till lands och sjöss, som samtliga skulle utföras av
den allkunnige Desprez.
I den nya paviljongen på Haga var ej plats för många större konstverk, men
där liksom i konungens privata rum på Stockholms slott och i operahuset
funnos byster, statyetter och prydnadsföremål – bland dessa alster av tidens
allra mest moderna smak: sfinzer, kandelabrar, trefötter och andra bronser,
lampor i form av urnor och vaser, inköpta i Paris 1790.
Konung Gustavs konstintresse mattades ej under hans sista år, fyllda av
politiska förvecklingar, av äventyrliga situationer och dramatisk spänning. Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
