Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. 1700-talet. Grundlinjer och utgångspunkter - 6. Gustav III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arkitekterna Palmstedt och Tempelman. 1782 återvände Karl August Ehrensvärd från
sin studieresa och året därpå kom Louis Masreliez. Vad beteckna dessa namn,
om ej den antika smakens inbrott i vårt land? Och nu vinner den snart kunglig
sanktion och blir officiell och ensam härskande.
Hösten 1783 anträdde Gustav sin resa till Italien, där han "med snillets
öga beskådade" den klassiska kulturvärldens byggnadsverk och bildkonst. Att
denna resa "gjorde revolution bland konsterna i Sverige" blev snart
uppenbart.[1] Den inledde en ny stilepok.
Hemvägen togs över Paris. Där hade den nya smaken redan trängt igenom
i arkitektur och dekoration. Marie Antoinettes privata våning i Versailles var
dekorerad å l’antique – med listverk i tunna, rena linjer och med sirliga
ytfyllnader av blomrankor, sfinzer, trefötter. Belvederen i Lilla Trianon var prydd
med förtjusande arabesker efter mönster från Rafaels loggier och från Villa
Madama. Och den nya engelska parken därstädes erbjöd romantiska utsikter
över lundar, klippor, grottor, sjö och flod och vattenfall och där saknades ej
pastorala och idylliska tillflykter.
Reseintrycken hade sporrat konungens verksamhetslust. Han uppträdde nu
som initiativtagare och smakledare, och hans vilja blev den bestämmande. Han
såg nu också ökade möjligheter att få stora uppgifter lösta på ett sätt, värdigt
nordens Augustus.
De hemkomna arkitekternas arbeten hade innehållit nya stilelement. I
dekoreringen av den 1781 ombyggda teatern på Gripsholm hade Palmstedt omgivit
den runda tornsalongen med en krets av Joniska kolonner, som stödja en stark
kornisch, som i sin ordning uppbär ett kassettprytt valv. Tendenserna framträda
tydligt nog, om också ej utmanande. I förslagsritningar till Gripsholms
omgestaltande har samme arkitekt, säkert efter konungens anvisning, prytt det
bistra vasaslottet med detaljer i sträng dorisk stil, det fästningslika Griptornets
inre är förvandlat till ett välvt trapphus i marmor med kolonner och byster –
ett torrt, osäkert och fantasilöst sammanförande av oförenliga element.
Attentaten stannade likväl på papperet. Efter konungens återkomst från sin resa
nydekorerar Palmstedt Bollhusteatern i antik stil – målaren Louis Masreliez
biträder med ett par reliefer. Rehns 1783 fastställda ritningar till Johannes kyrka
- korskyrka med kupol och förhall med kolonner – slopas och ersättas med
ritningar, på beställning av konungen utförda i Rom av en ung fransk arkitekt
Leon Dufourny. Dennes förslag, som ej blev genomfört, visar en romersk
basilika med dorisk tempelfront på långsidans mitt och kolonnprydda absider
på kortsidorna. De doriska kolonnerna införas nu i svensk arkitektur, till en
början i Mynthusets fasad vid Mynttorget och i gymnasiet i Härnösand – båda
av Tempelman.
Ett nytt och lysande konstnärsnamn gör sig nu gällande. I Rom hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
