Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / I. Från Gustav III till Karl XV / 9 (1925-1928) Author: Georg Nordensvan Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. 1700-talet. Grundlinjer och utgångspunkter - 2. Ritskolan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fransk smak fördes till Sverige ej blott av de inlockade konstidkarna
utan ej minst av de konstföremål, som inkommo i landet. Främst bland svenska
konstförvärvare stod Karl Gustav Tessin, Sveriges mest lysande grand seigneur
och under sin välmakts dagar dess främste amatör och konstodlare. När han
besökte Paris eller var bosatt där som svensk ambassadör, var han en trägen
gäst i konstnärernas ateljéer och en flitig besökare hos konsthandlare och på
auktioner. Han inköpte franska målningar av samtida mästare för slottets
dekorering och för Lovisa Ulrika, och för egen del köpte han såväl moderna franska
målningar som mindre moderna nederländska, han förvärvade mera än 3,000



Åkerö. Litografi.

teckningar av olika länders mästare, han köpte alla gravyrer han kunde komma
över, han samlade mynt och böcker. Han älskade sina konstskatter och förstod
deras värde, visste att de skulle "aldrig förlora utan stiga i pris", och hans
förhoppning var, att de skulle bli till gagn och uppfostran för landsmän och
eftervärld.

Tessin var likväl ej den ende svensk, som var hemmastadd i Paris.
Slottsbyggets ledande män reste dit för att se och lära, följde med uppmärksamhet
smakens vindkast och inköpte – personligen eller genom ombud – tapisserier,
möbler, Sévresporslin, bronser, konstindustriella föremål av olika slag och ej
minst mönster och modeller att användas av konsthantverkare hemma i Sverige.
Den franska smaken vann där lätt spridning bland yrkesidkare, bland
möbelsnickare, ornamentsnidare, konstvävare, guldsmeder, keramiker liksom hos
allmänheten. Rokokon trängde in i det borgerliga livet, var alls ej endast en
lyxkonst för de förnäma.

Men en sak är att beakta: under detta skede behövde ingen utländsk arkitekt
inlockas till Sverige. Unga inhemska krafter togo vid där de äldre slutade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>