Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRORD.
Föreliggande arbete utgör en utökad och grundligt omarbetad upplaga av
mitt debutverk på konsthistoriens område. Detta började utgivas hösten 1891
och förelåg avslutat ett år därefter. Jag vågade där försöket att ge en
framställning av den svenska konstens utvecklingsgång under århundradets lopp,
att – som det står skrivet i bokens förord – "giva grunddragen till dess olika
riktningars karaktär, påpeka vad man under olika tider uppställt som konstens
mål, vad man tänkt om den, vad man fordrat av den och vad den kunnat giva."
Jag sökte "teckna de svenska konstnärernas ställning till sin omgivning och
till sin samtid, deras utgångspunkter och deras utvecklingsgång, deras
personliga och konstnärliga karaktär"
Särskilt ville jag framhålla, att jag från skildringens början till dess slut
sökt fasthålla och belysa den svenska konstens samband med i utlandet rådande
smakriktningar, att det var till Rom, till München, Düsseldorf, Paris, man hade
att gå, då man ville följa våra konstnärers utveckling, ville klargöra vad som
hos dem var eget och vad de hade gemensamt med den skola, de slutit sig till.
I bokens förord framhöll jag som en förmildrande omständighet dess
egenskap att utgöra ett första försök. Jag påpekade, att det material, jag
hade att röra mig med, var föga ordnat och bearbetat, att en mängd
nödvändiga förarbeten och detaljundersökningar voro ogjorda och att den, som kastade sig in på detta område, måste göra om källforskningen från första början.
Då jag vågade försöket, fanns i själva verket ingen ingående framställning
av någon svensk konstnärs levnad och konstnärsskap, men väl funnos enstaka
studier, några – lätt räknade – av mycken förtjänst, bland dessa exempelvis
Julius Langes överlägsna analys av Sergels konst, John Böttigers framställning
av Fogelbergs första skede och Eichhorns artiklar i Svenska studier och i
Nordisk Familjebok. Looströms helt kortfattade monografi av O. J.
Södermark bör även nämnas. Estlanders Konsthistoria fanns och gav en första
överblick av svensk konstverksamhet från seklets början och ett stycke över dess
mitt – boken utkom 1867. Av Looströms Svenska konstakademien hade endast
två häften utkommit – sluthäftet, som började med sid. 297, utkom på hösten
1891. Däremot blev jag i tillfälle att begagna mig av en stor mängd otryckta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
