Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den andliga utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
436 SVENSKA FOLKET
motsvara de naturliga blommorna vid festerna i Paris
och London. Knappast finnes numera någon ung man
hos oss, som efter slutad akademisk bana ej tilltror
sig att skriva ett poem. Vid tävlingarne för Svenska
akademiens pris inlämnas varje år tjogtals poemer.
Varje jul utkommer eri betydlig mängd poetiska
kalendrar, uti vilka visserligen finnas stycken av stor
förtjänst, men även andra, som endast bevisa den
betydande plats, som icke blott den poetiska konsten
utan även kärleken därför för närvarande intager i
Svenskarnes bildning.» Så yttrade sig en ledamot av
Svenska akademien år 1852.
Men med den avtagande poesien, som älskade att
hålla sig inom känslans enskilda lilla område, började
i stället århundradets författaregåvor att rikta sig mot
det omgivande verkliga livet och fann i romanen
den mest passande formen. Man lämnade sina egna
små personliga känsloutbrott, och fann att
skaldekonsten kunde hava en annan och större uppgift än
att förlusta, nämligen den att upplysa och gagna.
Romanförfattaren lämnade den lätt vunna skaldeäran
med dess lagrar och titlar samt tog upp livets frågor,
vilka ofta voro eldbränder, som man icke ostraffat
tog i, och många av dessa författare, såsom Almqvist,
Crusenstolpe, Blanche, hava gjort sig på samma gång
avhållna och hatade genom sin talang och sitt mod.
Den svenska skådebanan, som före mitten av
detta århundrade lovade att bliva så svensk genom de
då uppstigande svenska författare som arbetade för
scenen, såsom Börjeson, Jolin, Blanche, nedsjönk åter
till en italiensk opera och en pariserkomedi. »Efter
Gustav III :s tid», säger vår samme förträfflige
akademiker från 50-talet, »har småningom detta begrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
