Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ute i kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1700-TALET 251
folk trycka sina böcker på europeiskt sätt med
rörliga typer, om vilket allt står att läsa i en så lärd
skrift som Ryska vetenskapsakademiens handlingar
och som vi därför icke våga betvivla. Mannen
hemkom emellertid 1733 och skall då ha varit svåra rik
samt höll lärda samtal med framstående män, från
vilkas händer vi äga anteckningar om den modige
artilleristen. Hans minne upplivades detta år (1882),
då en av honom i fågenskapen uppgjord karta, gömd
och glömd i 150 år, hittad i ett landsortsbibliotek i
Sverige, utgavs av kejserliga ryska geografiska
sällskapet i Petersburg.
Lorenz Lange var en Stockholmare, som ledsnade
på den sibiriska fångenskapen och snart tog
anställning som sekreterare vid flera ambassader till
kinesiska hovet. Berättelserna om dessa ambassader äro
ganska underhållande, icke allenast därför att man
får se de kinesiska förhållandena med svenska ögon,
utan också får en liten vy i fågelperspektiv över några
svenska saker sedda med kinesiska ögon, vilka kunna
se ganska långt och rätt fastän de äro sneda. Vid en
stor middagsbjudning hos den upplyste kejsaren
Kien-Long i Peking fördes samtalet på de sista
europeiska krigen, och kejsaren uttryckte därvid sin
förundran över att ett så litet rike som Sverige, vilket
han väl kände liksom dess konung, kunnat hålla sig
så länge i krig mot den ryska övermakten. Bland
äre-skänker från ryska hovet till kejsaren i Kina märktes
en framställning av slaget vid Pultava, skuren i
elfenben av tsarens egna händer, vilket ådagalägger huru
stor betydelse ryssarne tillmätte utgången av denna
strid, gentemot Carl XII :s uppfattning av saken. Huru
väl kineserna den tiden följde med de europeiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
