Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om ljusverkan vid fotografering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
644 PROSABITAR FRÅN 1890-TALET
skilda, utan att man brydde sig om undersöka vad
vacuum var eller vad luft var. Etern var en hypotes,
som man själv erkände, och sålunda oåtkomlig för
analys och syntes.
När nu X-strålarna upptäcktes, sökte man som
vanligt likasom i regula de tri att med bekanta söka
den obekanta: tillgrep de ultravioletta strålarna,
Crookes strålande materia och så vidare, men med
påföljd att det nya fenomenet visade sig äga flera
egenskaper gemensamma med ljudet än med ljuset,
varav för första gången ljusets och ljudets analogi
kom i åtanke och därmed luftens och eterns, vilket
kanske är upptäcktens allra största och viktigaste
sida - för vetenskapen.
Att alla kroppar äro mer eller mindre
genomskinliga framgår av Le Bons utveckling av
X-fotograferan-det medels vanligt lampljus.
Detta har ju varit tämligen känt. Ett guldblad
genomsläpper ljuset, men grönfärgat.
Den japanska trollspegeln är icke obekant, men
var hittills oförklarad, kan möjligen nu lämna
dyrbara bidrag till frågans utredning.
Förliden höst, under sysslandet med kemiskt
arbete under mikroskopet, hände mig följande. Jag
hade lagt en svensk spiknubb, anlupen blå, på
mikroskopets objektglas och behandlat honom med utspädd
svavelsyra. Med en lins insläpptes lampans ljus
uppifrån, och när jag med omkring 150 gångers
förstoring betraktade spiken visade han icke mera
metallglans, utan var marmorvit och genomsläppande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
