Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasciculus II. Om kolets och ämnenas transmutation, transformistisk kemi eller allt är i allt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANTIBARBARUS 161
misten, Berlin 1870 (R. Virchow und Fr. v.
Holtzen-dorff, Qemeinverst. wissenschaftliche Vorträge. Heft
113).
Adolf Hefferich: Die neuere Naturwissenschaft,
Triest 1857.
Heinrich Kaysers: Lehrbuch der Spektralanalyse,
Berlin 1883.
I denna sista bok, sid. 202, står att läsa detta:
»Metallerna äro sammansatta kroppar och åtskilliga
metaller hålla en gemensam beståndsdel.»
Emellertid skulle jag efter de kloka kinesernas
föredöme vilja avstå från guldmakeriet så länge, då
det är svårare göra en specifikt tyngre metall av en
lättare än tvärtom, och heldre börja med att göra silver
av bly eller kvicksilver. Det vill säga, av bly vore
kanske göra gjord gärning, då silvrets utdragande
ur blymalmen sannolikt är dess framställande ur
densamma. Bättre då att försöka med kvicksilver, där
man har föregångare och förarbeten. Hörom
alke-misterna, och om ej själva silvermakeriet kan
intressera, så giver dock procedurerna åtskilliga nycklar
till kvicksilvrets lösning.*
AVICENNA: Kvicksilver, som behandlas med bly,
tenn, ättika och saltvatten blev därav hårt som silver.
Blyet och tennet skulle väl reducera, d. v. s.
beröva syre, vilket kan stämma, då syrets
supponerade närvaro luckrar eller gör flytande.
ALBERTUS MAGNUS indök grönt hasselträd i
kvicksilver för att få det sprött. Här är en fullkomlig
reduktionsmetod i fråga.
* Jag citerar citater i det följande liksom i mångt av
det föregående, men jag antager på goda grunder att den
berömde citatorn ej narrar mig.
11. - Strindberg, Prosabitar från 1890-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
