- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 17. Likt och olikt. Del 2 /
290

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estetiskt - Om modernt drama och modern teater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2QO LIKT OCH OLIKT

få se igen hålla sitt intåg på teatern, men som icke
kom med Becque’s Corbeaux eller Zola’s Renée, utan
som skulle uppstå så småningom genom öppnandet
av den nya scen, som under namn av Théåtre Libre
övar sin verksamhet mitt i hjärtat av Paris.

Teatern, isynnerhet den parisiska, har länge varit
en art industriell verksamhet, där en kapitalist varit
den första drivkraften. Därpå har man samlat en
stab omtyckta skådespelare, och så har man beställt
roller av författarne, spelat på stjärnor och därav
fått en stjärndramatik, med Dumas och Pailleron i
téten.

Detta var nu det bakvända sättet för att
framkalla en teater och en dramatik, ty ett stycke blev
ej antaget till spelning, om det ej fanns roller för
sommiteterna, och man kan i många moderna
komedier, skrivna för Théåtre Frangais, spåra Coquelin och
Reichemberg bakom huvudfigurerna, vilkas karaktärer
stundom bli sneddragna för att få dem att passa till
de omtyckta artisterna. Och den repertoar, som
vuxit ut på Sarah Bernhardt och Ristori, är
fullständigt värdelös.

Men varje gång en författare haft en teater till
sitt förfogande har en verklig dramatik uppstått, från
Shakespeare och Moliére att räkna, och med
repertoaren ha skådespelare vuxit upp, vilket ju varit att
gå den rätta vägen från huvudsak till bisak.

När M. Antoine i Paris, i en sal vid Place
Pi-galle, öppnade sina subskriberade föreställningar,
hade han varken kapital, skådespelare eller teater,
och han var varken författare eller skådespelare själv,
men han hade repertoar och han visste, att det skulle
komma stycken utan att han behövde annonsera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/likt2/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free