Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnofrågan - Kvinnosaken enligt Evolutionsteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KVINNOFRÅGAN 119
undertryckande av katoliker och jesuiter. Och skulle
de liberalas dåraktiga önskan i Frankrike
genomdrivas, fingo de klerikale fullständigt övertag.
Enkla tankemekanismer, när de vakna till
verksamhet någon gång, hava ett begär att se allting
.enkelt, och de mest invecklade problem bliva
genom denna förenkling lösta, så att man skulle sedan
önska att de hellre förblivit olösta. Så gick det med
negrernas frigörelse. Dessa utmärkta
muskelmaskiner, som med lätthet utförde tungt kroppsarbete
i Mellanamerikas tropiska klimat, för vilket de högre
utvecklade européerna ej kunde anpassas, hade under
århundradens lopp fullständigt lämpat sig till ett
arbetsamt liv, vilket var en utveckling från det lättjans
djuriska liv de fört i sitt hemland. Men
plantage-ägarne hade även missbrukat sin befogenhet och
utan motsvarande nytta tillfogat slavarne lidanden,
som sedda från den fint kännande och ömtåligare
européens synpunkt måste vara outhärdliga. Om
man nu reducerar bort en del av felslutet, beroende
på den »personliga ekvationen» eller betraktarens
slutande från de lidanden man med ett högre utvecklat
nervsystem inbillade sig skola känna, försatt i
slavens belägenhet, så återstod alltid en rest av lidande,
såsom att föräldrar och barn sletos från varandra,
att mänskor förflyttades vid vuxen ålder från sin miljö
och kastades in på främmande mark, där de ej strax
kunde finna sig. Dessa lidanden skulle ha varit
avhjälpta med slavhandelns förbjudande, och
negrernas ställande under en tjänstehjonsstadga, vilken
stadga dock icke behövde vara så mild som de
civiliserade ländernas, ty kroppsstraff t. ex. känns för
negrer varken så smärtsamt eller vanärande som för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
