Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1:o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 ETT DKÖMSPKL
OFFICERN
kommer ut när det ljusnar. Nu har han grått hår och grått
skägg. Kläderna äro förfallna, löskragen svart och slankig.
Rosenbuketten avfallen så att bara kvistarne synas. Han
vandrar.
- Av alla tecken att döma är sommaren förbi
och hösten är nära. - Det ser jag på linden där,
och stormhatten!... Vandrar. Men hösten armin vår,
ty då öppnas teatern igen ! Och då måste hon komma !
Snälla frun, får jag sitta på den här stoln så länge!
DOTTERN.
Sitt min vän, jag kan stå!
OFFICERN sätter sig.
Om jag bara fick sova lite, så var det bättre!...
Han somnar ett ögonblick och rusar så upp att vandra;
stannar framför dörren med väpplingen och petar.
- Denna dörr, som icke ger mig någon rö...
vad är där bakom? Något måste det vara!
Man hör svag musik uppifrån i danstakt.
Så! nu har repetitionerna börjat!
Scenen upplyses nu ryckvis såsom av en blinkfyr.
Vad är det?
Skanderar efter ljusets klipp.
Ljust och mörkt; ljust och mörkt?
DOTTERN härmar honom.
Dag och natt; dag och natt!... En nådig försyn
vill förkorta din väntan! och därför fly dagarne,
jagande nätterna!
Det blir stadigt ljust på scenen. AFFISCHÖREN in
med sänkhåven och affischeringsgrejor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
