- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 34. Dödsdansen /
111

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

KURT.
Det var ett manligt ord! Men jag har ingenting att förlåta dig! Och jag är icke den man du tror mig vara, nu längre! Allra minst den som är värdig mottaga dina bekännelser!

KAPTEN med klar röst.
Livet var så underligt! Så motigt, så elakt, alltifrån barndomen... och människorna så elaka, så jag blev elak också...

KURT
går på golvet, orolig och ser på telegrafen.

KAPTEN.
Vad ser du på?

KURT.
Kan man avstänga en telegraf?

KAPTEN.
Nej, inte gärna!

KURT med stigande oro.

Vem är styckjunkar Östberg?

KAPTEN.
Det är en hederlig karl, lite köpman förstås!

KURT.
Vem är tygmästarn då?

KAPTEN.
Han är min fiende, visserligen, men jag kan inte ont säga om honom.

KURT
ser ut genom fönstret där en lykta synes röra sig.

Vad göra de med lyktan ute på batteriet?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:35:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/dodsdans/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free