Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ALICE.
Övergiv mig icke nu! Gå icke ifrån mig, ty han slår mig... Han har slagit mig i tjugufem år... och i barnens närvaro... han har knuffat mig i sjön ...
KURT.
Med den upplysningen ställer jag mig absolut emot honom! Jag kom hit utan ondska, utan ett minne av hans äldre förödmjukelser och förtal! Jag förlät honom till och med, när du berättade, att det var han, som skilde mig från mina barn... ty han var sjuk och döende... men när han nu vill ta min son, måste han dö, han - eller jag.
ALICE.
Bra! Icke uppge fästningen! Utan spränga den och honom i luften, om vi så skola följa med! Jag har hand om krutet!
KURT.
Jag var icke ond, när jag kom hit, och jag tänkte fly, när jag kände ert hat smitta mig, men nu känner jag en oemotståndlig kallelse att hata denne man så som jag hatat det onda!... Vad kan göras?
ALICE.
Taktiken har han lärt mig! Trumma ihop hans fiender och söka bundsförvanter!
KURT.
Tänk, att han kunde leta reda på min hustru! Varför råkades icke de två för en mansålder sedan! Där hade blivit nappatag, så jorden skulle ha bävat!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
