Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THORSTEN ORRE
stuvas in och matelden tändes. Uppe i en backe grävas
daggmaskar och några slungmeten prövas vid stranden. Snart
tillkännage dagens kökspigor att maten är färdig och ingen
låter be sig två gånger.
Skymningen sänker sig långsamt. Skuggspelet från den
llammande lägerelden leker mellan buskar och träd och ut
över det stilla, svartnande vattnet. En fisk plaskar, det
blänker ett ögonblick som mareld i skenet från bålet.
Nattfjärilar fladdra kring elden. Sakta kryper en brandgul måne
upp mellan träden i väster. Det är en svensk
eftersommar-kväll. Det är gott att leva.
Det blev skralt med fiskafänget, blott litet kattmat. Nätet
tas in och hängs på tork i morgonsolen. Himlen är klar
och luften stilla. Det blir en god dag. Vi bada, äta, bryta
lägret, och kanoterna skjuta åter ut mot den öppna sjön,
som ligger leende och glittrande i en begynnande bris. Vi ta
av mot Ömmeras nordiigaste ända, dra kanoterna upp för
en långgrund strand och med hjuldonen på rullar flottiljen
upp på stora landsvägen mot Alingsås.
Nu är »vildmarken» slut. Vi gå på en prima landsväg.
Kanoterna rulla lätt och inbjuda till kapplöpning. Det finns
inga vildmarkssnår, men det finns hallonsnår, och det är inte
så illa det heller. Vi ha fortfarande ingen brådska. Kläder,
föda, hus och hem, allt vad vi behöva ligger i våra
förnämliga fordon, som gå lika bra på land som på vatten. För
oss finns inga hinder. Vi stanna där det faller oss in. Lyster
det oss, stanna vi vid Färgen, passar det oss bättre, fortsätta
vi till Mjörn med dess otaliga öar. Vi ha intet bestämt mål
som vi måste till i dag. Vi äro fria nomader, vi göra som
vi vilja.
När hallonen äro slut, fortsätta vi i alla fall. Vi möta
bilar och hästskjutsar. Bilförarna titta, undra och fara vidare.
Men hästarna tvära och snegla förskräckta, och det vill till
att få dem förbi. Såna djur bruka ej gå på landsvägarna.
Det blir ett par kilometer till i gassande förmiddagssol,
en halt i en backe, ett glas vatten i en bondgård och vis-
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
