Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅ SOM MAR EXPEDITION I DE BOHUSLÄNSKA SKÄREN
Där fingo vi tillfälle att grundligt känna oss hemmastadda
på landbacken, ty stormen blåste upp på nytt och rasade i
tre dagar. Hamnen var full med galeaser och jakter, som
väntade på tjänligt väder att gå över Soten. Till en början kan
man roa sig med att betrakta de skickliga stenhuggarnas
arbete. Just nu förfärdigades en del joniska kolonner och annan
fasadprydnad till en monumentalbyggnad i Skövde.
Redan i sömnen hörde jag en morgon ett ovanligt liv i
hamnen. Upp ur kojen, bort med kappluckan för att se vad
som stod på. Sannerligen var man inte ifärd att ge sig av
litet till mans. Stormen var sålunda över. Snart voro alle
man på benen, seglen satta och »Stella» i flocken, som
stävade ut mot Soten. Under lyktan på Södra Grötö mötte vi
den stora och grova sjön. Över Kariskär skummade
bränningarna och längre ut vid Skägga sprutade vattnet i vita
kaskader mot himlen. Det var arbetsamt i den starka
sjögången att komma ut ur Grötöhålet, ty vinden var laber.
Småningom friskade den i, men stick i stäv kom den. Det
mulnade och började regna, dagsregn, under Soteskär. Några
av de små lustiga lunnefåglarna, som ha en fredad koloni
på detta skär, simmade orädda i vågorna tätt invid oss. För
en seglare har även ovädret sin tjusning, bara vinden icke
är alltför hård och grejorna pålitliga.
Vi besluta att slå oss fram till Mollösund, om det så skulle
regna och blåsa hela dagen. Då vi klarat Stångehuvud, se
vi ovädret stå blåsvart in över Gullmarn och de höga
bergen blåna i alla nyanser. Vinden mojnar ut vid Gåsö, men
kommer igen efter några minuter. Nu är den emellertid mera
sydlig och vi få göra några slag för att ligga över
Islandsbergs huvud. I de trånga farvattnen vid Hermanö äro ström
och vind motiga och med täta slag närma vi oss
Käringöfjor-den, ligga in under Veckholm och snart skymtar
Hälleviks-strand för en kort stund under den mäktiga blå kulissen av
Orusts höga berg, Vedden och Sadeln. Regnet har slagit ned
sjön så, att den är riktigt hygglig då vi möta den i
Kråksunds-gapet. I den mörknande kvällen med tilltagande vind styra
vi in i det lugna vattnet i Mollösundet och taga land efter
15. Svenska turistföreningens årsskrift 1930.
225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
