Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Närkes ära av Ludvig Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L UD VIG NORDSTRÖM
och man vet likaledes, vad de religiösa folkrörelserna Sverige
runt helvit vid uppbyggandet av landets industriella,
kommersiella och politiska organisation under 1800-talets lopp.
Såsom uttryck för en allmän både internationell och
nationell uppryckningsrörelse, gående ut från de förut till synes
andligt livlösa folkdjupen, har man sålunda att betrakta denna
närkiska ekonomiska skapelse, och däri ligger dess främsta
betydelse ur rent historisk synpunkt.
IV.
Denna ekonomiska folkrörelse i Närke bidrog nu inom
sitt område att på ett genomgripande sätt omforma det gamla
skråbundna Sverige till en modärn demokratisk industristat,
genom att frigöra en viss del av den nationella kraften från
oekonomisk hemslöjd och därmed möjliggöra dess
insättande i nationens samlade ekonomiska verksamhet —
alldeles som fallet var med andra motsvarande rörelser över
hela den forna hemproduktionens fält genom framträdandet
av t. ex. vävnads-, konfektions-, kvarn-, mejeri-,
bryggeriindustrierna o. s. v.
Och utvecklingen av den närkiska skoindustrien tecknar
sig ur denna synpunkt i korthet på följande sätt.
Partiskomakeriet, som 1839 börjat i Kumla och därifrån,
speciellt efter 1846, spritt sig över hela Närke, följde
nämligen den klassiska industriella utvecklingslinjen, d. v. s.
specialiseringens, och det på så sätt, att Kumla alltmer kom att
fabricera uteslutande mansskodon, medan socknarna
omedelbart söder om och intill Hjälmaren, d. v. s. Stora Mellösa
och Asker, lade sig på damskodon och socknarna norr om
Hjälmaren, såsom Lillkyrka, Glanshammar och Rinkaby, på
sin lott togo barnskodon.
I denna utveckling blev nu Kumla alltmer ledande, och
vi kunna där följa en successiv övergång från den
näver-bottnade lågskon till den halvhöga kängan och från denna
till den s.k. Närkes-stöveln, som blev huvudsaklig fotbeklädnad
för lantbruks- och skogsarbetare Sverige runt. Denna stövel
förfärdigades helt och hållet för hand, kom att erövra den
15(i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
