Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Närkes ära av Ludvig Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ludvig nords t k (") m
den halvannan mil från Kumla belägna släden Örebro?
Tanke och handling blevo ett, och sedan han av föräldrarna
utverkat sig tillstånd att i hemmet bedriva sitt i början
anspråkslösa hantverk, inköpte den då ej 17-årige ynglingen
först och främst de skomakareverktyg, han ej med egna
händer kunde förfärdiga, och för det övriga av sina
sparade styvrar, hela 21/-’ riksdaler banco, ovan- och
bottenläder till det första parti obeställda skodon, som veterligen är
tillverkat i Sverige. Del var på hösten 1839 och på samma
gång den anspråkslösa början till den storartade
masstillverkningen aAr de sedermera bekanta ’Närkes-skodonen’».
Anders Andersson kallas på denna grund
»partiskomake-riets fader».
Efter honom följde andra, främst Karl Persson i Stene,
vilken var den förste, som började med skohandel i större
skala och därför blivit kallad »skohandelns fader».
»Alla dessa, säger Forssell, började sin verksamhet i högst
obetydlig skala, men så förstodo de även konsten atl driva
upp var och en sin affär, trots att de inom en
jämförelsevis kort tid fingo konkurrenter, ty deras oväntade framgång
lockade allt fler skomakarynglingar alt följa deras exempel,
och sedan skråförordningens skrankor fallit år 184(5, utbredde
sig partiskomakeriet först i Kumla och därifrån först till
närgränsade socknar och sedan över hela Närke».
Nu frågar inan sig givetvis, hur det kan förklaras, att
denna rörelse uppstod och så hastigt spred sig just i Närke
och speciellt i Kumla socken.
Man har då två andra likartade, ekonomiskt
betydelsefulla folkrörelser att i detta sammanhang dra sig till minnes,
dels linneväveriet i Ångermanland och Hälsingland från
1700-talets mitt, dels bomullsväveriet i Västergötland från
1820-talet med föregångsnamnet Sven Eriksson i Mark.
Linneväveriet blev aldrig mer än hemslöjd, emedan bomullen
var billigare, men bomullsväveriet utvecklade sig i
Västergötland parallellt och samtidigt med partiskomakeriet i Närke
till en viktig industri, avsedd för hemmamarknaden.
Detta visar, att partiskomakeriet i Närke alltså bildade
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
