Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄRKE I SVENSKA JÄRNHANTERINGENS HISTORIA
Ur F. Boberg, Bilder från bruk och gruvor.
Ruin av stångjärnssmedjan vid Garphyttan. Stångjärnssmidet, som här räknar
sina anor från 1696, har i vår tid nedlagts; nu finnes här ett stort verk för
tillverkning av kablar och ståltrådslinor.
Den första urkund, i vilken ordet hytta möter oss, är det
arvskiftesbrev av år 1328, vari Birger Perssons hytta på
skogen Svin omnämnes. Närke är således det första svenska
landskap, från vilket en hytta eller masugn är känd.
Det är förut omnämnt, att konung Magnus Eriksson år 1345
bortförlänade fem hyttor i Noraskog. Aret därpå eller år 1346
förunnade samma konung Riseberga kloster att under hans
lid obehindrat få behålla hyttorna vid Rönde, Aemo och
Sky-oldoberg, vari vi igenkänna Rönnesliyttan, Ämmeshyttan —
nu nedlagd — och Skyllbergs bruk i Lerbäcks socken. Ar
1388 erhöll samma kloster frälsebrev på den nya hytta, som
begynt byggas på Stålberget vid Amoqværn — Åmmeberg
nutilldags. Ar 1378 testamenterades bl. a. en hytta å
järnberget vid Nora till Julita kloster och år 1385 köpte samma
kloster en tredjedel i Västgöthyttan i Nora socken.
Från 1400-talet finnas talrika brev och urkunder, som visa,
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
