Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ii K KM AN SUNDHOLM
»Därefter syntes det Guds brud, att ett fasansfullt och mörkt
ställe blev synligt, inuti vilket syntes en brinnande ugn och
dess eld hade icke annat att bränna än djävlar och levande
själar. Ovanför denna ugn syntes de själar, vilkas dom nu
fälldes. Ovantill voro själarnas fötter lastade vid ugnen och
själen stod upprätt liksom en människa .... Ugnens eld
syntes draga sig upp genom själens fötter .... Öronen syntes
som malmgjutarens bälgar sätta hjärnan i rörelse med en
oavbruten bläster .... Och sådant starkt dån hördes, alt det
icke kunde liknas vid det värsta dån i världen .... Såsom
malmen blandas och skall brännas med metallen i hetaste
elden och skall rensas tills att malmen blir smält och
metallen återstår ren. Ju starkare och tjockare malmen är, så
mycket hetare eld tarvar den, till dess metallen blir som
rinnande gnistrande vatten. Sedan för mästaren metallen till
ett annat ställe, varest den må få riktig skapnad till
utseendet och för användandet. Därefter för han den till ett tredje
ställe, varest den må förvaras och förbehållas ägaren.»
Ingen, som i skymningen nalkats en masugn under
pågående blåsning, kan ett ögonblick tvivla på, att Birgitta här
efter självsyn meddelar sin beskrivning. Det behöves icke
mycken fantasi för att i masugnslågorna se bilden av en själ,
lidande alla skärseldens kval. Flämtande vill hon bort, men
kvarhålles obarmhärtigt och skärseldens lågor genomtränga
henne. Man fäster sig vidare vid bälgarnas dån och utslaget.
Det finnes ingen annan smält metall än järnet, som gnistrar.
Hon använder ej blott sina ögon; hon frågar och får svar.
Hon får veta, att kolsättningarna icke alltid kunna inalmas
lika starkt. Av en malm kan man taga mera, av en annan
måste man taga mindre. Hon talar vidare om färskningen
eller utslåendet till osmund och varför detta sker: för att
järnet skall få sin rätta form och bliva användbart.
Nu kunna alltid invändningar göras. Man vet icke, när
uppenbarelsen är nedskriven eller dikterad. Man vet icke,
om hon avser en svensk eller en utländsk masugn. Det förra
är dock mycket sannolikt.
Birgitta föddes år 1302 eller 1303 och var dotter till lag-
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
