Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUN K LINDQVIST
S. Lindskog foto.
En av de båda kungshögarna vid Konsta. Mellan dessa vördnadsbjudande
monument över forntidens Närke går landsvägen österifrån ut på Sköllerstaslätten.
Detta landskap kan sägas vara centrum för dylika stenkretsars
utbredning, vad vårt land beträffar. Och där uppträda de
ofta i så stort antal, att varje samband med någon tingsplats
av nämnvärd betydelse ansetts omöjligt alt upprätthålla. Det
räcker dock ej med att jämföra antalet ringar med antalet
häraden. Om de förra äro vida fler än de senare, få vi ändock
komma ihåg, att deras tillkomsttid kan spänna över många
århundraden och att samma härad kan ha bytt tingsplats
flera gånger till och med under ett enda sekel. En av dem
som mest framhävt betydelsen av ringarnas påfallande
talrikhet i Västergötland, har själv råkat ge motparten ett
ypperligt vapen: 1656 års dombok för Bjärke härad i
Västergötland omtalar, att »här ännu i häradet ingen tingsstuva är
byggd, ej heller någon viss tingsstad, utan tingen hållas uti
byarna runt omkring hela häradet». — Det stora antalet
domarringar i Västergötland visar måhända blott att samma
oreda i tingsförhållandena var rådande redan på den tid, de
första århundradena e. Kr., då dessa monument lillkommo.
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
